Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Le Sage ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Liguōri, Alfonso Maria de, kat.
helg., f. 1696 Neapel, stift.
redemptoristernas ord. 32, bisk. 62,
d. 87, kanonis. 1839. Ifrade för
dogm. om jungfru Marias
obefläck. afleles. Förf.
Ligūrien, landsk. i Ital., vid
Liguriska vik., 5,282 kv.km., 1,077,500
inv. Hst. Genua.
Liguriska republiken, namn på
forna republ. Genua (se d. o.).
liguster, Ligustrum L., Oleaceæ. L.
vulgare L. i mel. o. s. Europa,
främre Asien, N.-Amer.; planteras
ofta t. häckar; veden svarfmaterial,
bären färgämne, blommorna föda f. bi.
Li-hung-chang, kin. statsm., f. 1821,
bereste Europa 96, 99 vice-kon.
af Kanton, ledde 01 fredsunderh.
med europ. makter, d. s. å. Peking.
lik|förbränning, hos flere gaml.
folkslag, bl. a. skandinaverna,
brukligaste sättet att öfverlämna
människokrop. åt förgängelsen.
Frågan om l. väcktes ånyo i midten
af 19:e årh. och har oaktadt allt
motstånd kommit därhän, att
krematorier finnas i Ital., Tyskld
(Gotha), Engld, Förenta stat.,
Brasilien, Valparaiso, Danmark, Norge.
Sv. l.-föreningen bild. 31/5 1882
och krematorier finnas i Sthlm
och Gbg. — -gift, ett ännu ej
med säkerhet bekant ämne, som,
vid obduktioner o. d. inkommet
i friska mnskors saftmassa, kan
förorsaka lifsfarlig sjukdom;
antagl. utgöres det giftiga ämnet af
någon eller några arter af de s. k.
sårbakterierna. Symtomen äro
en sårförgiftnings. Behandl: att
låta såret så mycket s. möjligt
blöda ut, hvarigm det skadl.
ämnet utspolas; sårets behandl. m.
sublimat- l. karbolsyrelösn. l. m.
lapis infernalis. — -stelhet,
uppkommer gm stelnandet af myosinet
ett ägghviteämne i muskeln.
liktare, stor båt l. pråm, hvarm ed
last föres till l. från fartyg.
liktōrer, lat., en rom. diktator l.
konsul ledsagande tjänare, lika
ss. symbol af öfverhetspersonens
makt buro fasces (se d. o.).
liktorn, på l. mel. tårna l. und.
fotsulan gm tryck uppkommen
hornartad bildn. i
öfverhudsväfnaderna. Botemedel:
uppmjukning gm ättiksyra l. plåster och
bortskäm, samt s. k. liktornsringar.
likör, fr., namn på en mängd
spritdrycker, beredda af sprit, socker,
flyktiga oljor l. aromat. ämnen.
liljan, Lilium Tourn., Liliaceæ.
Allm. äro: brandgula l.,
L. bulbiferum L., vild å Billingen o.
Kinnekulle, kroll- l. l.
kejsarkronan, L. martagon L., och
hvita l., L. candidum L., fr.
orienten; välluktande.
Liljefors, 1) Bruno Andr.,
djur- o. landsk.-mål., f. 1860 Uppsala.
Hans förnämsta arb. äro:
Tjäderspel, Tjäderskytt, Sträckande
svanor m. fl. 2) Ruben, tonsättare,
f. 71, 08 medl. af Mus. ak.
Liljegren, Joh. Gust, arkeol. och
hist., f. 1789 Smal., 26
riksantikvarie, 35 riksarkivarie, dränkte
sig 37. Skr.: Runurkunder,
Runlära m. m., utg. Nord.
fornlämningar (i fören. m. Brunius) och
Sv. diplomatarium, 2 bd (i fören.
m. Hildebrand).
liljekonvalje, se Convallaria.
Liljencrantz (förut Vesterman),
Joh., finansm , f. 1730 Gäfle,
adl. 68, frih. 77, riksr. 86, 89/12
pres. i kommerskoll, grefve 12, d. 15.
Liljenstedt (förut Paulinus),
statsman, skald, f. 1655 Björneborg,
adl. 90, 13 frih., 19 riksr. och grefv.,
d. 32 ss. pres. i Wismarska tribunal.
Liljestråle (förut Bröms), Joak.
Vilh., ämbetsm., vitterlekare, f 1721,
adl. 56, justitiekansl. 72/79, d. 07.
liljor, sed. 12:e årh. en af 3 l. best.
vapenbild i fr. kgrnes vapen, num.
den äldre bourbonska grenens vapen.
Lilla Belt, se Belt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
