Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Lorient ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i Span.; tvangs, t. själfmord 65.
Skr.: Pharsalia m. m.
Lucayos, se Bahamaöarna.
Lucc’a, it. st. vid Serchio, med
område 72,971 inv. Palats,
målningsgall., akad., domkyrka,
ärkeb., konservator.; berömda bad.
Lucca’, Pauline, österr. sångerska,
f. 1844 Wien, 61/72 i Berlin, sed. på
konstresor, 73 g. m. v. Wallhofen, d. 08 Wien.
lucern, Medicago L., Papilionaceæ.
Blå l., M. sativa L., inhemsk i
Persien. Svensk l. eller Linnés
höfrö, M. falcata L., o.
humle-l., M. lupulina L., ypperliga
foderväxter.
Luchon (lyschång’), se Bagneres 2.
Lucia-dagen (Lusse), d. 13 dec.,
firas till minne af helgonet Lucia.
Luciāni (-tjani), Sebast., kallad Fra
Sebastiano del Piombo, it. mål.,
f. omkr. 1485 Venezia, d. 1547 Rom.
Luciānus, se Lukianos.
Lūcida intervall’a, lat., ljusa
mellanstunder.
Lūcidor, se Johansson 1.
Lūcifer, lat., 1) »ljusbringaren»,
morgonstjärnan; 2) und. medelt. djäfvulen.
Lucīlius, Gajus, rom. skald. 148/103
f. K. Satirer.
Luckenwalde, st. i Brandenburg
v. Nuthe, 22,263 inv. Fabr.
Lucknov l. Lakhnau, hst. i
eng.-ostind. prov. Cludh, v. Gumti,
264,049 inv.
Lucrētia, romarinna, g. m. Lucius
Tarquinius Collatinus, dödade sig,
våldförd af sin svåger, 510 f. K.,
hkt hade kon.-maktens störtande
t. följd.
Lucrētius Carus, Titus, rom. skald,
98/55 f. K. Skr.: De rerum natura.
Lucull’us, Lucius Licinius, rom.
fälth., f. 106 f. K., slog 74
Mitridates, 69 Tigranes, återkall. 67, d.
56. Berykt. f. yppighet o. slöseri.
lūcus a non lucen’do, lat., ordspr.,
uttryck af Quintilianus för att
beteckna en vanvettig etymologi;
»lund kallas lucus, emedan det
icke är ljust där» (non lucet).
Lüdenscheid, st. i Westfalen, 29,324
inv. Fabr.
lūdi, lat., lekar, skådespel.
Ludolfska talet, se pi.
Ludvig, kgr af Baiern: 1) L. I, son
t. Maximil. I, f. 1786 Strassburg,
reg. 25, vän o. befordr. af konst,
smyckade München m. praktfulla
byggnader o. konstsaml., byggde
Ludwigskanalen m. m., ville glänsa
s. skald; polit. o. kyrkl.
reaktionär; måste f. sin svaghet f. Lola
Montez afsäga s. regeringen 48,
d. i Nizza 68. — Hans sonson 2)
L. II, son till Maximil. II, f. 1845,
reg. 64, gynnade Rich. Wagner,
konstälskande, antiklerikal; lefde
afsöndrad från folket; »byggnadsvurm»;
bidrog till upprätt. af ty. kejsardöm.;
drunknade l. dränkte sig 86.
Ludvig, (Louis), kgr af Frankrike:
1) L. I, se Ludvig I, rom. kejs.
— 2) L. VII, f. 1120, reg. 37,
47/49 i 2:a korståg., d. 80 Paris.
3) L. IX, d. hel., f. 1215 Poissy,
efterträdde 26 sin far, L. VIII,
eröfr. 49 Damiette, fången hos
egyptierna, d. 70 und. ett tåg mot
Tunis. — 4) L. XI, f. 1423,
efterträdde 61 sin far, Karl VII, feg
despot, d. 83. — 5) L. XII f. 1462
Blois, son t. hert. Karl af Orléans,
reg. 98, eröfr. 99 Milano, förlorade
Ital. 14, d. 15. Mild o. rättvis.
— 6) L. XIII, son t. Henrik IV
o. Maria af Medici, f. 1601
Fontainebleau, reg. 10 und. moderns
förmyndersk., myndig 14, g. m.
Anna af Österrike, leddes sed. 24
af Bichelieu, d. 43. — Hans son
7) L. XIV, f. 1638, efterträdde
fadern 43, und. Mazarins ledn. t.
61, reg. sed. själfständ. o.
despotiskt m. hjälp af Colbert, Louvois
m. fl., krig mot Nederländ. o.
Tyskld, intog 81 Strassburg,
upphäfde 85 Nantes. edikt.; mätresser:
De La Vallière, Montespan,
Maintenon (heml. g. m. henne);
tillkämpade sitt hus sp. kronan i sp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
