Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Lorient ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tryckpump o. ant. enkel l. dubbel.
Sugrören leda från pumpkannan
(stöfveln) t. en m. sin jämnslipade
kant på en glasskifva stående
glasklocka (recipient). Högsta
förtunning, med kvicksilfverluftpumpen,
_____1____
200,000,000’
luftrörskatarr, se bronkit.
luftsegling, aëronautik, konsten
att medelst vissa app. höja sig i
luften o. där röra sig i den riktn.
man vill. Till l. tjäna
flygskeppen, flygmaskinerna o.
luftballongen, en stor af lätt,
lufttätt tyg o. med gas, lättare än
luften, fylld säck. Den 1:a sdn
konstruerad 1783 af prof. Charles.
I den af bröderna Montgolfier
1782 konstr. ballongen
förtunnades luften gm direkt eld. 1872
konstr. Dupuy de Lôme en
någorlunda styrbar ballong.
Luftskeppens fullkomliga styrbarhet
har länge eftersträfvats o. har till
sist uppnåtts af Santos Dumont,
Lebaudy, Parseval, Gross,
Zeppelin, bröderna Wright m. fl.
luftstrupe, det 12/13 cm. l. från
struphufvudet nedåt gående röret,
s. förgrenar sig t. lungorna.
lufttryck, se atmosfär 3.
Lugānosjön, sjö i schweiz. kant.
Tessin o. Lombardiet. 271 m. öf.
haf., 50,5 kv.km., gm Tresa
förenad m. Lago maggiore.
Natursköna omgifn.
Lūgo, sp. prov., 9,881 kv.km.,
465,386 inv. Hst. L., nära Miño,
omkr. 27,415 inv. Bisk.
Lugos (lūgåsch), ung. st. v. Donau
o. Temes, 12,489 inv. Vinodl.
Luīni, Bernardino, it. mål., f. i
slutet af 15:e årh. Luino, d.
omkring 1533 Milano.
Luisen-orden, preuss. kvinno-ord.,
stift 1814; 2 klasser.
Lukānien, g. geogr., landsk. i
nedre It. v. Tarentoviken.
Lukas, evangelist., Pauli lärj., förut
läkare. Förf. t. Lukas’ evangel.
och Apostla-gärningar. Målarnes
skyddspatron.
Lukiānus (lat. Lucianus), gr. förf.,
f. omkr. 120 Samosata, d. omkr.
200 ss. prokurator i Egypten. Sofist.
lukratīv, lat., vinstgifvande, inbringande.
Luksōr, se Karnak.
lukt, fys., det yttre sinne, hvars
organ end. är näsans slemhud, s.
erfar intryck af de i luften
inblandade luktande ämnena o. gm
luktnerverna fortplantar dessa
intryck i hjärnan.
lukull’isk, yppig, öfverflödig, efter
den rom. frossaren Lucullus.
Lule lappmark, se Lappland.
Lule vatten, se Stora Lule
vatten.
Lule älf, af Stora o. Lilla L.,
upprinner på Sulitelma; bildar
vattenfallet Harsprånget, utfaller i
Bottn. v., 310 km. l., omr. 27,000
kv.km.
Luleå, stapel- o. residensst. i
Norrbott. l. v. Lule älf o. Bottn. v.,
19,172 inv. (08). Privil. 1649 o. f.
Sjöfart.
Luleå-Ofoten-banan, järnväg fr.
Luleå till Ofotenfjorden i Norge.
Luleå stift omfattar Västerb. och
Norrb. l. Dess 1:e bisk. utn. 29/2 1904.
Lull’i, Giov. Bat., komp., f. 1633
Florens, d. 87 Paris ss. direkt, f.
den af honom grund, stora operan;
reform. mus.-dramat.
Lullus, Raimundus, skolast. teol.,
f. omkr. 1235 Mallorca, d. 15. Missionär.
Lumbye (-by), Hans Krist., dan.
komp., f. 1810 Köpenh., d. 74.
Dansmusik m. m.
luminös, lat., ljus, lysande; bild., ypperlig.
lummer, Lycopodium L.,
Lycopodiaceæ. L. selago L., »mattgräs»,
L. complanatum L., grön om
vintern; båda allm. i Sverige. De
ljusgula sporerna lämna det und.
namnet »nikt» allbekanta pulvret.
Lūna, lat., måne; mångudinnan.
lunch (lönsch) l. luncheon (lönschn),
eng., »gaffelbit», gaffelfrukost omkring kl. 1.
Lund, urgam. st. i Malmöh. l.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
