Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Lunda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lusignan (lysinjang’), se Guido af L.
Lusitānia, rom. benämn. på nuvar. Portugal.
lussjuka, Phthiriasis, läk., både
hos mskor o. djur i följd af
vanvård o. osnygghet sig bildande
stora samlingar af parasiter i
sårnader, bölder, und. sårrufvor m.
m. Botemedel: kvicksilfversalva,
glycerinbad, is. renlighet. Anv.
af arseniklösn. på husdjur förbjud.
Forna åsikter om »lusbulnader»
en fabel.
lustgas, se kväfoxidul.
lus’trum, lat., femårsperiod.
lut, kem., lösn. af ett salt l. alkali.
luta, arab., gammalt gitarrartadt
stränginstr.
Luthardt, Christ. Ernst, ty. luth.
teol., f. 1823, sed. 56 prof. i
Leipzig, d. 02. Förf.
Luther, Martin, den store
reformatorn, f. 1483 Eisleben, son till
bergsman. Hans L., uppfostrades
strängt; 01 vid univ. i Erfurt, 05
magist. o. augustinmunk där, 07
mot faderns vilja präst, 08 i
Wittenberg; lärde 11 i Rom känna
den katol. kyrkans fördärf; 12
teol. dr, började reform, d. 3l/io
17 gm uppspikande af 95 teser,
försvarade sig 18 i Augsburg mot
Cajanus, disp. 19 m. Eck i
Leipzig; skr. sina bekanta skr. mot
katol. kyrk. 20, brände s. å.
påfvens bulla, aflade 21 i Worms inf.
kejs. o. rike sin frimodiga
bekännelse; öfversatte 22 på Wartburg
N. T. (hela bibelöfvers. fullbord.
34), dämpade 22 bildstormn. i
Wittenb., bortlade munkkåpan 23
o. gifte s. 25 m. Katharina v.
Bora; utg. 29 sina katekeser; skref
37 schmalkaldiska artikl.; d. 46
i Eisleben. L.s kärlek t. musik
har nästan öfvergått t. ordspr., o.
han ägde stor begåfn. ss. andl.
skald, hvarom bl. a. hans
psalmer vittna. L:s postilla jämte
andra skrift, utg. bl. a. 1740/53 i
24 o. 1826/73 i 100 bd. L. är en
af mänsklighetens störste o. mest
inflytelserika män.
lutherāner, af Eck o. Hadrianus
VI, mot Luthers gensaga,
begagnad benämn. på L:s anhängare.
lutsalt, kem., kolsyr. kali l. natron.
Lutter am Barenberge, köping i
Braunschweig. Slag 17/8 1626.
Lüttich, se Liége.
Lützen, st. i preuss. Sachsen. 3,100
inv. Sl. 6/11 1632.
luxation, lat., läk., det slags
ledvrickning, då båda ledytorna
fullständ. lämna haa. Jfr distorsion.
Luxembourg (lyksangbûr), Franç.
Henri de Montmorency-Bouteville,
fr. hert., f. 1628, fick 61 namn.
L. gm gifte m. arftagarinnan t.
huset L., 72/73 i Holld, marsk.
75, stred segerrikt i Holld 77/78,
90, 92, 93, d. 95.
Luxemburg, 1) storhertigd. mel.
Lothringen, Frankr. o. Belgien,
2,587 kv.km., 246,455 inv.
Landet kuperadt. Prod.: spannmål,
lin, hampa, vin, boskapsskötsel.
Befolkn. af ty. ursprung, spr. ty.,
relig. kat.; medlem af ty.
tullfören., 1815/66 i nordty. förbund.,
sed. oafhängigt (t. 23/11 90 gm
personalunion fören. med Holld). Hst.
L. vid Alzette, 21,024 inv., ford.
befäst. Slott. Storhert. Vilhelm sed.
05. — 2) Prov. i s.ö. Belgien, 4,418
kv.km., 225,963 inv., t. 1839 en
del af storhertigd. L. Hst. Arlon.
luxuriös, lat., yppig.
Luzern’, schweiz. kanton, 1,501
kv.km., 147,519 inv. Hst. L. vid
Vierwaldstättersj., 29,255 inv.
Lu’zon, se Filippinerna.
Lvov, Alex. Fedorov., ry. komp., f.
1799 Reval, d. 70. Ryska
nationalhymnen, operor m. m.
lycēum, lat., högre läroanstalt. Jfr
Lykeion.
Ly’cium L., Solanaceæ. L.
barbarum L., odlas i trädgårdar.
L. umbellatum R. & P., m. fl. arter,
i S.-Amer.
Lyckeby å, vattendr. i Småld o.
Blekinge, utf. v. Lyckeby i
Östersjön, 90 km. l., omr. 750 kv.km.
Lyckås, gods i Jönköp. l.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
