Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Mathieu ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mathieu (-tiö), Claude Louis, fr.
astron., f. 1783, d. 75 ss. prof.
Paris. Und. 30 år utg.: Ann. du
bureau des longitudes.
Matilda, markgref. af Toscana, f.
1046, gift med Gottfrids af
Bouillon onkel Gottfrid af Lothringen.
Ifrig anhäng. af Gregorius VII,
testamenter. hon alla sina
besittningar t. kyrkan, d. 15.
matiné, fr., morgon-,
förmiddagskonsert l. spektakel.
matjes-sill, holl., eg. jungfrusill,
den bästa holl. delikatessill.
Mato Grosso, stat i Brasil., 1,379,
651 kv.km., 92,827 inv. Hst. Cuyàba.
Matra, gren i Ungarn af Karpaterna.
matrik’el, lat., namnförteckn.,
stamrulla, inskrifningsbok.
matrīs, fr., gjutform f. stilar.
Mots.: patris.
matrōna, lat., ärevörd. äldre
gift fruntimmer.
matsmältning, fysiol., d. process,
hvarigm födan förändras, så att
den assimileras med magsaften.
Därtill tjäna saliven, magsaften,
s. innehåller pepsin, salt- o.
mjölksyra samt salter, gallan,
bukspottkörtelns sekret, tarmsaften samt
äfv. mag- o. tarmmusklernas
mekan. arbete, hvarigm födan
förarbetas i mindre partiklar.
matstrupe, det muskulösa,
cylindriska rör, s. ligger mel.
luftstrupen o. ryggraden o. från svalget
leder t. magen, i hkn det inmynnar
vid cardia.
Matterhorn, bergpass på
Penniniska alp. på gränsen mel. Wallis
o. Italien, 4,482 m.
Mattēus, evangelist, Jesu lärjunge,
förf. af det eft. M. ben. evangeliet,
urspr. tulltjänsteman, skall ha
lidit martyrdöd. i Etiopien. Dag 21/9.
Mattheson, Joh., ty. musikförf., f.
1681 Hamburg, d. 64. Skr.
generalbasskolor m. m.
Mattīas, en af Jesu lärj., gm
lottdragning apostel i Judas Iskariots
ställe. Dag 24/2.
Mattias, 1) M., ty. kejs., son t.
Maximilian II, f. 1557, kejs. 12, kon.
af Ungarn 18, d. 19. — 2)
M. Corvinus, son t. Joh. Hunyad, f.
1443, kon. i Ung. 58, tillbakaslog
turkarne, gynnade konst o. vetensk.,
eröfr. 85 en del af Österrike
jämte Wien, d. där 90.
Mattis, pseud. f. M:a Lundström.
maturitēt, lat., mogenhet.
-s|examen, före läroverksstadgan af d.
18/2 05 benämn. för afgångsexam.
fr. högre allm. läroverk.
Maubeuge (måbösch), fr. befäst st.
vid Sambre, 12,970 inv.
Maupassant (måpassang’), Guy de,
fr. förf., f. 1850 Normandie, d. 93
vid Paris, anhäng. af den rationalist.
skolan, skref lyriska
dikter-romaner, noveller m. m
Maupertuis (måpertyī), Pierre Louis
Moreau de, fr. mat, f. 1698 St.
Malo, 41 pres. f. akad. i Berlin,
d. 59 Basel. Förf.
Mauretānien, g. geogr., n. v. del.
af Afrika, nuv. Marokko.
Mauritius l. Ile (Isle) de France,
den största af Maskarenerna (se
d. o.) 1,826 kv.km., 373,336 inv.
Mildt o. sundt klimat. Produkt.:
socker, ris, kaffe, indigo, bomull.
Hst. Port Louis. Sed. 1814 eng.
Mauritius- o. Lazarus-orden, it.
orden, stift. 1434; 5 klass.
Maury (måri), Matthew Fontaine,
amer. hydrogr., f. 1807 Virginia,
44 förestånd. för sjöobs. i
Washington, d. 73 Lexington.
Uppfann vind- o. regnkart. Förf.
Mauser, Wilh., ty. tekn., f. 1834,
d. 82. Uppfann det efter M. ben.
infanterigeväret.
Mausōlos, kon. i Karien 377/53 f.
K.; bekant för den af hans gemål
Artemisia öfver honom uppresta
praktfulla graf (mausolé).
mauvais (måvä), fr., dålig; m. sujet
(-sysché), »dåligt subjekt», utsväfvande sälle.
Maxen’tius, 306 e. K. rom. kejs.,
drunknade 312 i Tiber i slag. mot Constantinus.
maxill’, lat., ent, insekternas andra käkpar.
Max’im, Hiram, am. ingenjör, f. 1840,
konstruerade 83 en automat,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
