Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Mézières ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Wisconsin, vid Michigansjön,
318,000 inv. Hamn, handel.
Mime, nord. myt., vis jätte, väktare
af M:s brunn, vishetens källa v.
en af asken Yggdrasils rötter.
mimer, lat., »närmare», ford. ett
slags skådespel.
mimīk, gr., konsten att tala medelst åtbörder.
Mimner’mos, gr. lyr. omkr. 600 f. K.
Mimōsa Ad., Mimoseæ. M. pudica
L., liten buske; i Brasilien o. V.-Ind.
Drifhusväxt; bladen högst känsliga.
mīna, gr. vikt = 1500 drakmer = 1,5 kgr.
mīna, bef., i jorden nedgräfd
behållare m. krut, dynamit o. d.,
gm hvars explosion på rätt tid
man vill ernå vissa ändamål;
delas i fladder- l. fält-m., s.
begagnas på öppna fältet,
demolitions-m., s. anlägges und.
fästningars utanverk, kontra-m., s.
anv. f. att förstöra belägrandes minor.
Mīna, 1) don Franc. Espoz de,
sp. gerillaanf., f. 1781, 08/14 mot
fransm., d. 36 Barcelona ss.
gen.-kapten. — Hans brorson 2) don
Xavier, gerilla-anf., f. 1789, 17
skjuten i Mexico f. delaktigh. i revol.
minarēt, arab., högt, smärt torn
vid moské, hvarifr. böntimmarna utropas.
Minas Geraes (minasch
dscherāisch), stat i inre Brasil., 574,855
kv.km., 3,184,099 inv.
Diamantgruf. Hst. Ouro-Preto.
Minch-kanalen, se Hebriderna.
Mincio (mint’schå), bin. t. Po, t. v.,
uppr. i s. Tyrolen, gmrinner Gardasj.,
150 km. l. Sl. 25-26/12 1800.
Mindanāo, en af Filippinerna,
97,968 kv.km., 499,634 inv. Hst. M.
Mindāro, en af Filippinerna, s. om
Luzon, 9,650 kv.km., 62,000 inv.
Huf.-ort: Calapan.
Minden, reg.-distr. i Westfalen,
5,253 kv.km., 687,269 inv. Hst. M. v.
Weser, 25,428 inv. Domkyrka, fabr.
Mindre Asien, Anatōlien,
Anādoli, Natōlien, främre Asiens
stora halfö mel. Svarta haf.,
Marmarasj. o. Medelhaf., uppfylldt af
flere bergsträckor, bl. hka Taurus
o. Antitaurus. Floder:
Kisil-Irmak, Sakaria, Menderez. Prod.;
majs, ris, tobak, olja, siden,
sjöskum. Pol. indeln. i 8 vilajet.
St. Smyrna, Brussa, Trebizond,
Erzerum, Sinope, Skutari, Kutahia,
Angora. Omkr. 1400 fullkoml.
eröfr. af turkarne.
mineralfärger, dels i naturen
förekomm. färdigbildade, dels af
mineraliska råämnen m. konst
framställda, täckande, ofta giftiga
färgämnen.
mineralier, medelt.-lat,
kristalliniska l. amorfa, fasta, säll.
flytande, homogena, oorgan. naturalster
l. sönderdelningsprod. af organ.
ämnen (ex. stenkol, brunkol,
brunsten) af den mest olikart. kem.
smnsättn., utmärkta för sin
klyfbarh., hårdh., glans, stora
specifika vikt. Utgöra hufvudbeståndsdel.
af jordskorpan.
mineralkällor, sdna, hkas vatten
inneh. dels oorgan. salter, dels
gaser. Delas i 1) alkaliska m.
med halt af kolsyra o. kolsyr.
natron jämte små mängder andra
salter (Bilin, Vichy, Selters, Ems,
Marienbad, Karlsbad, Lundsbrunn,
Franzensbad), 2) bittersalt-m., s.
inneh. svafvelsyr. natron samt
kalk- o. talksalter (Püllna,
Saidschitz), 3) koksalt-m., som ha
koksalt t. hufvudbeståndsdel (Torpa,
Kissingen, Wiesbaden,
Baden-Baden, Kreuznach), 4 svafvelhalt. m.,
inneh. vätesvafla o. andra
svafvelfören. (Aachen, Aix), 5) järnhalt.
m., rika på järnsalter (Porla,
Ronneby, Karlstad, Medevi, Ramlösa,
Spaa, Pyrmont), 6) jordarthalt. m.,
utmärkta för sin kalksalthalt
(Wildungen) o. 7) indifferenta m.,
s. äro fattiga på salter o. gaser,
m. ofta ha hög temperatur
(Gastein, Teplitz, Loka, Söderköping).
mineralogī, läran om mineralierna.
mineraloljor, de gm torr destill,
af sten- o. brunkol, trä, torf,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
