Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Monodram ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Stockholms Dagblad, d. 09. Utg. Bidr.
till Gust III:s hist., Sveriges
riddersk. och adels riksdagsprotok.
1719/27, Dagboksant. af G. J.
Ehrensvärd, Hist. anteckn. o. bref af
J. v. Engeström m. m.
Montāna, förk. Mont., amer.
fristat omkr. Missouris källor 380,872
kv.km., 243,329 inv. Berg: Rocky
Mountains. Fl.: Missouri,
Yellowstone m. fl. Huf.-när.
åker- och bergsbruk, boskapsskötsel.
Prod.: guld, silfver, koppar, järn
m. m. Hst. Helena. Stat 1864.
montanis’ter, kristen, i 2:e årh.
uppkomm., eft. frygiern
Montanus ben. sekt, s. trodde på
uppenbarelser o. profetior o.
predikade sträng askes. Försvunno i
6:e årh.
Montauban (mångtåbang’), hst. i
fr. dep. Tarn-et-Garonne v. Tarn,
30,506 inv. Evang.-teol. fakultet,
vinodl.
Montauban, se Cousin-M.
Montblanc (mångblang’), Europas
högsta bergtopp i n.-v. hörnet af
Italiens gräns till Frankrike, 4,750 m.
Mont Cenis (mång senī), bergtopp
mel. Ital. o. Frankr., s. om
Montblanc, 3,592 m. Öfv. platån
leder en berömd alpväg o. gm
berget den 12 km. långa 1859/71
byggda tunneln, 1,254 m. öfver
hafvet.
Mont d’Or (mångdår), berg i
Auvergne, 1,884 m. h.
Montebell’o, it. by s. om Pavia,
2,119 inv. Slag 9/6 1800, 20/5 1859.
Mon’te Carlo, se Monaco.
Montecassīno, benediktinordens
äldsta o. förnämsta kloster, nära
it. st. Caserta.
Montecchi (-techi) o. Capuletti i
Shakespeares «Romeo o. Julia»
två fientl. familjer.
Montecris’to, klippö s. om Elba,
bekant gm A. Dumas’ roman
»Grefven af M. C.».
Montecūculi, Raim., österr. gref.
o. gen., f. 1608 Modena, befälh. i
30-år. krig., 58 fältmarsk., 64 mot
turkarne, 72/75 mot Frankr., 74
ty. riksfurste, d. 81.
Montefiōre, Sir Moses, den gm sin
storartade verksamhet bekante
ind. filantropen, f. 1784, d. 1885
Ramsgate, 101 år gammal.
Montēlius, Gust. Oskar Augustin,
arkeol. o. hist., f. 1843, 07
riksantikvarie. Skr.: Från jernåldern
(69), Statens hist. museum (2:dra
uppl. 74), Sveriges forntid (72/74),
Lifvet i Sv. und. hednatiden (2:a
uppl. 78), 1:a del. af »Sveriges
hist. fr. äldsta tid t. våra dagar»
m. m., dessutom redig. »Sv.
fornminnesfören. tidskr.» (fr. 75) och
»Nord. tidskr.» (fr. 80).
Montemayōr, Jorge de, port. skald,
f. före 1520, d. 61. Grund.
herderomanen gm sin Diana.
Montenēgro l. Zrnagora,
konungarike på Balkanhalfön, mel.
Albanien, Bosnien och Adriat.
haf., 9,080 kv.km., 250,000 inv.
Bergigt. Topp: Kom, 2,760 m.
Prod.: ost, boskap, frukt. Hst.
Cettinje. Öfr. städer: Podgoritsa,
Dulcigno, Antivari m. fl. Rel.
gr.-kat. På 1300-talet till 1389
lydstat und. Serbien. Därefter
fejder med turkarne. 1566 blef
M. ett sl. kyrkostat, hvars
styresman, vladiken, af Peter d. st.
gjordes t. lydfurste und.
Ryssland. Själfständigt o. ärftl.
furstendöme 1852, konungarike 1910.
Nuvar. reg. Nikolaus (Nikola,
Nikita) I, furste 60, kon. 10.
montēra, fr., färdiggöra, utrusta,
smnsätta (en maskin).
Monterey (-rei), st. i n.ö. Mexico,
62,266 inv.
Mon’te Rōsa, topp på Penniniska
alp., 4,638 m. h.
Monteroton’do, it. st. n.o. om Rom,
5,435 inv. Sl. 21/10 1867.
Mon’te San Angelo (-an’djelo), it.
st. nära Adriat. haf., med 21,876
inv. Vallfartsort.
Mo’nte Sa’nto, »heliga berget», =
Atos (se d. o.).
Montespan (mångtespang’), Franç.
Athénaïs de, fr. markisin., f. 1641,
gift 69 m. markis de M., 68/82
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
