Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Monodram ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Montserrat (mångserrā), berg i sp.
prov. Barcelona, 1,237 m. h.
monument’, lat., minnesvård.
-āl, konstnärl. utfördt, f. lång
varaktigh. bestämdt verk.
Mon’za, it. st. s. o. Comosj., med
42,600 inv. Domkyrka, slott.
Mooker-heden (mok-), slätt i
Holland (Geldern). Slag 14/4 1574.
Moore (mur), Thom.; irl. skald, f.
1779 Dublin, d. 52. Skr.: Lalla Rookh,
Irish melodies, hist. verk m. m.
morāl, lat., smnfattning. af
grunderna för det sedliga; sedelära
(= etik); sedlighet; först af
Sokrates uppställd s. lära, sed.
föremål f. näst. alla filosofers
undersökningar. -isk, sedlig. -itēt,
sedlighet. -iteter, ett slags andl.
skådesp. und. medelt., hvari
sedeläran dramatiskt framställdes.
Uppkommo i Frankr.
Morāles, Luis de, sp. mål., f. 1509
Badajoz, d. 86 där.
Mora stenar, plats i Lagga socken
af Sthms l. Här valdes o. hyllades ford. sv. kgr.
moratōrium, lat., jur., beviljadt
anstånd med betalning, anståndsbref.
Morāva, 1) bifl. t. h. till Donau i
Serbien, uppk. af serbiska och
bulgar. M., 335 km. — 2) Se March.
Moray Firth (mörr’ä förth),
hafsvik på Skotlds n.ö. kust, gm
Kaledon, kanalen förenad m. Atlant.
morbidess’, fr., mjukhet i
köttpartierna på måln. l. skulpturarb.
morbleu (mårblö), fr., för tusan!
mor’bus, lat., sjukdom.
mordent’, lat., tonk., kort, skarp
drill utan efterslag.
Morēa, sed. medelt. namn på
Peloponnesos, deladt i 5 nomarkier.
Moreau (mårå), Jean Victor, fr.
gen., f. 1761, 96 öfverbefälh. f.
Rhen- o. Moselarmén, 94 anklagad
o. landsförvist, 13 sårad vid Dresden,
d. s. å.
mōrer, inv. i det gamla
Mauretanien, blandn. af araber, berber
m. m. Fanat. islamiter.
mōres, lat., seder.
Morett’o, egentl. Alessandro
Bonvicino, it. mål., f. omkr. 1500,
d. omkr. 47 Brescia.
Mor’feus, gr. myt., drömmarnas gud.
morfīn, kem., C17 H19 NO3+H2 O =
303, alkaloid i opium, färg- och
luktlösa, mycket beskt smakande,
i vatten o. alkoh., men ej i eter
lösl. giftiga nålar. Kramp- och
smärtstill., sömngifvande medel;
missbrukas ofta, vanl. i form af
af subkutana injektioner, då smån.
kronisk morfinförgiftn. inträder.
morfologī, gr., läran om organens
utveckl., form o. byggnad utan
afs. på lifsyttringarna.
Morgagni (-gan’ji), Geov. Batt., it.
anat., f. 1682, d. 71 ss. prof. i
Padua. Grundl. af patol. anat. Förf.
Morgan (mårgän), 1) Sidney, eng.
förf., f. 1783, d. 59 London. Skr.
reseskildr., roman. m. m., 2)
J. Pierpont, am. bankir, f. 1837,
71 etablerad i N. York, grund.
jättetrusterna.
morganātiska äktenskap l.
äktenskap till vänster äga rum inom
reg. hus o. högadeln, medföra ej
rätt t. mannens ståndsföreträden
l. full arfsrätt. Få ej ingås i Sverige.
Morgarten, bergsluttn. i kanton.
Zug. Slag 15/11 1315.
morgen, ty. ytmått, i Preuss. =
0,36, i Baden 0,255, Württemberg
0,315 hektar.
Morghen, Raffaele, it. kopparstick.,
f. 1758 Florens, d. ss. prof. där 33.
morgonstjärna, 1) planeten Venus,
då den är synl. på morgnarna;
synl. på aftnarna kallas den
aftonstjärna. 2) und. medeltid,
bruklig stridsklubba, hvars ände
var besatt m. taggar.
morgue (mårg), fr., i allm. bårhus,
där funna lik utställas till igenkänning.
moripan, se ripor.
moris’ker, sed. 1492 i Spanien
kvarblifna morer; tvingades att
antaga kristend., 1609 till det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
