Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Mosel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
multiplikand’, lat., en af faktorerna
vid multiplikation.
multiplikation, lat., mångfaldning;
aritm., mångfaldigande af ett tal
lika mnga ggr s. ett annat tal
angifver. Resultatet kallas
produkt l. multipel.
multiplikātor, lat., mat., en af
faktorerna i multiplikation; fys., instr.
f. att göra svaga galvan.
strömmar märkbara, därigm. att dessa
ledas gm talrika trådspiraler omkr.
en fritt sväfvande, horisont,
magnetnål, som därigm. ger större l.
mindre utslag.
mul’tum, lat., mycket, rikliga tillgångar.
mullvad, Talpa europæa L.,
Insectivora, i Europa, n. och mel. Asien,
lefver af insekter, maskar m. m., nyttig.
mullvadssyrsa, se gräshoppor.
mulåsnan, Equus hinnus, bastard
af hingst och åsna, frambringas
sällan, men mulan l. muldjuret,
E. mulus, bastard af
åsnehanne o. sto, användes mycket i
bergstrakter för sin säkra gång.
mūmie, gm balsamering l.
lufttorkning (naturl. m.) för förruttnelse
skyddadt lik. Åtskill. folk, is. de
gamla egypterne, förvarade gm
balsamering sina aflidnas kroppar,
ss. senare fynd visat.
mumma, ett af Christ. Mumme
1492 i Braunschweig först bryggdt
mörkt öl.
Munch, 1) Pet. Andr., nor. hist.,
f. 1810 Kristiania, 41 prof. där, d.
63 Rom. Huf.-verk: Det norske
folks hist. (51/63), 8 bd. — 2)
Andreas, nor. skald, f. 1811
Kristiania, 60 prof. där, d. 84. Skr.
dikt., dram., romanser m. m.
Münch-Bellinghausen, Eligius Frz
Jos. v. (pseud. Friedr. Halm), ty.
dram., f. 1806 Krakov, d. 71 Wien.
Skr.: Der Fechter von Ravenna m. m.
München, hst. i Baiern v. Isar,
567,000 inv. Ärkebisk., univ., akad.,
konserv., måln.-gallerier, muséer
(glyptoteket, pinakoteken m. fl.),
Bavarias staty m. m.
München-Gladbach, se Gladbach.
Münchhausen, Hieron. Karl Friedr.,
hannov. frih. o. ry. ryttmäst., f.
1720, d. 81 Hannover. De
vidunderl. berättelserna om M:s
äfventyr smnskrifna af R. E. Raspe
(d. 1794 London).
Munck af Rosenschiöld, Eberh.
Zak., läkare, f. 1775, d. 40 ss.
prof. i Lund. Förf.
mundering, kr., soldats beklädnad.
Mundt, 1) Theod., ty. förf., f. 1808,
d. 61 ss. univ.-bibl. i Berl. Skr.
estet. o. lit.-hist. verk, roman. m. m.
— Hans hustru 2) Klara
(pseud. Luise Mühlbach), förf.,
f. 1814, d. 73 Berlin. Skr. talr.,
is. hist. roman.
mun’dus vult dec’ipi, lat., världen
vill bedragas.
municipāl, medelt.-lat., hör. t. stad.
-samhälle, del af kommunalt
landområde. Municipier, fornit.
städer und. romersk öfverh., men m.
själfstyrelse.
Mūnin, nord. myt., en af
Odins korpar.
munk, gr., andlig, tillh. ngn viss
fören. l. orden. -latin, dålig latin,
som skrefs af munkarne und.
medeltiden. -skrift, den skrift, på
hkn urkunderna fr. 13/16 årh.äro skrifna.
Mun’kacs (-katsch), ung. st. v.
Latorcza, 14,416 inv. Bisk., vinodl.,
bergverk. Fl. gngr belägr. och
eröfr. 1821/23 Ypsilantis fängelse.
Munkaczy (-katsch’i), Mik., ung.
genremål., f. 1846 Munkacz, 72 i
Paris, d. 00. Mest bekant är hans
tafla Kristus inför Pilatus.
Munktell, Joh. Teofron, mek.
industriidk., f. 1805 Kärrbo, 26
verkmäst. vid myntverk., anlade
33 i Eskilstuna en mek. verkst.,
nu en af de största i Sverige.
Framst. kom.-man., d. 87.
munläsa, läk., krampakt. smndragn.
af käkmusklerna. Betänkl.
sjukdom. Behandl.: smärtstillande
medel, kloral, opium.
Münnich, Burkh. Kristof. v., ry.
gref. o. statsm., f. 1683 Oldenburg,
21 i rysk tjänst, 32 gen.-fälttygmäst.,
eröfrade 36 Krim, 42
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
