Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Mustangs ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
måncykel, se cykel.
måndag, veckans 2:a dag, ben. eft. månen.
måne, af solen belyst himlakropp,
hkn rör sig omkr. en planet o.
med denna kring solen. Jorden
har 1, Mars 2, Jupiter 4,
Saturnus 8, Uranus 4, Neptunus 1 för
oss obekant m. — Jordens m.
har 3,480 km. storcirkeldiameter,
384,420 km. afst. fr. jorden,
vänder denna alltjämt sma sida o.
omgifves ej af ngt märkbart
luftlager. Dess yta visar talrika
ojämnheter (månfläckar), hka på
månkartor betecknas s. berg o.
slätter.
månförmörkelse uppstår, då jorden
kommer i rät linje mel. solen o.
månen, således vid tiden för
fullmåne. M. återkommer efter 18
år o. 10/11 dagar.
Måns Månsson, pseud. för M. H. Hultin.
Månsson, Nils, från Skumparp i
Skåne, riksdagsm., f. 1776, d. 37.
Efter 1814 en af bondeståndets
inflytelserikaste medlemmar.
mården, Martes G. Cuvier, Feræ.
Skogs-m., M. sylvatica Nilsson,
brunaktig l. gråbrun, 48 cm. l.,
allm. i n. Europa o. Asien. Sten-m.,
M. foina Briss., i mel. Europa o.
v. Asien. Canadiska m.,
M. canadensis, Briss., i N.-Amerika.
Alla tre lämna värderadt pälsverk.
måssläktet, Larus L., Longipennes.
Allmännast hos oss äro:
skrattmåsen, L. ridibundus
L., strykfågel, fiskmåsen, L. canus
L., stannfågel, gråtruten,
L. argentatus Brünnich, stannfågel,
hafstruten, L. marinus
L., strykfågel, sillmåsen, L. fuscus
L., strykfågel, o. tretåiga måsen l.
ringkedjan, L. tridactglus
L., flyttfågel.
Mädler, Joh. Heinr. von, ty. astron.,
f. 1794 Berlin, 40/66 direkt, för
observat. i Dorpat, d. 74 Hannover.
Utg. populära astron. skr., månkartor m. m.
Mähren, markgrefsk., österr.
kronland mel. Ungarn, Schlesien,
Böhmen o. nedre Österrike, 22,222
kv.km., omkr. 2 ½ mill. inv.
Berg: Karpaterna, Sudeterna,
Mähr. berget. Toppar: Altvater,
Hochschar m. fl.. Floder: Oder,
Ostrovitza, March. Hufvudnär.:
åkerbruk, boskapssköts., fruktodl.
Hst. Brünn. Öfriga st.: Olmütz,
Iglau, Znaim, Sternberg, Kremsier.
mähriska bröder, af återstoderna
af husiterna 1467 uppkomm. krist.
sekt, undertr. 1620. Ur dess
kvarlefv. framgick 1722 evang.
brödraförs. (herrnhutare).
Mälaren, Svealands största sjö mel.
Uppland, Västmanland o.
Södermanl., 1,163 kv.km., en af
Sveriges vackraste sjöar, bek. för sina
många vikar och öar, utlopp i
Östersjön gm Norrström v. Sthm.
människan, Homo sapiens L.,
Bimana, skiljes från aporna is. gm
hufvudskålens o. händernas byggnad,
den svaga hårväxten, den
upprätta gången, talet, tandbyggn.
Delas eft. hufvudskålens form i
kortskallar (brakycefaler) o.
långskallar (dolikocefaler) o. efter
käkbildningen i raktändta
(ortognater) o. skeftändta (prognater).
människoraser. Jordens samtliga
invånare delas af Blumenbach i
5 hufvudgrupper l. raser: 1) den
kaukas. l. hvita, 2) den mongol.
l. gula, 3) den amerikanska l.
röda, 4) den afrikanska l. svarta,
5) den malajiska l. bruna. Flower
delar mnskorna i tre raser: den
hvita, den mongoliska (med
underraserna den malajiska o. den
amerikan.) samt den svarta.
mär, fr., kommunföreståndare i
Frankrike.
märgel, blandn. af kolsyrad kalk
med lera o. ofta äfv. med
järn- och manganoxider, anv. som
gödningsmedel.
märkrulla, af vederb.
myndigheter utfärd. intyg öf. namn o.
nationalitet på ett fartyg, dess ägare,
befälhaf., besättn., last, lästetal m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
