Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - Naiv ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
m. pietist. tendens, f. Scheele 1817,
d. 57. Skr.: Elisabeth (12:e uppl.
81) m. m.
nation, lat., gm härstamning, seder
o. spr. smnhörande del af msko-släktet.
-ell, rörande ett folk, inhemsk.
national (i smnsättn.) -ekonomi,
se statsekonomi. -färger,
färger egendoml. f. en nation (på
flaggor, kokarder o. s. v.).
-församling, i följd af en resolution
vald folksaml. -garde, i Frankr.
und. revolut. l. krig af folket
bildade trupper. Uppl. 1871. -isera,
införlifva med ett folk. -itēt, ett
folks egendoml. karaktär.
-itetsprincip, teori, enligt hkn hvarje
nation bör ha rätt att bilda en
egen stat. -konventet, fr.
församl. 21/9 1792—26/10 95. -liber.
partiet, parti i preuss. landt- o.
ty. riksdag. 1866, hkt understödde
Bismarcks polit. i liber. anda,
öfvergaf honom 79 o. förlor. mga
medlemmar gm splittr.
-litteratur, saml. af en nations litter.,
hvari dess egendoml. karaktär
afspeglar sig. -museum, i Sthm
befintl. sv. staten tillh. saml. af
konstföremål, fornsaker, mynt,
lifrustningar m. m. Byggn. uppf.
1847/66.
natīv, lat. medfödd. -itēt, astr.,
stjärnornas, ställn. vid ngns födelse.
statist., siffran på antalet inom
viss tid o. visst område födda.
natrium, Na = 23, alkalimetall,
förekommer ej gedigen, utan i fören.
med klor ss. koksalt o. s. v.
Framställes gm reduktion af
kolsyradt natron m. kol o. krita.
Silfverhvitt, mycket mjukt, lätt
oxiderbart, sönderdelar vatten m.
häftighet. Smältpkt 96° Anv. i
fotogr., metallurg., kattuntryckerier.
nātriumhydrat, NaHO = 40,
erhålles gm inverkan af kalk på
soda. Hvit, kristallinisk massa,
lösl. i vatten o. mycket frätande.
Anv. för tillverkn. af tvål, bykn.
af trä v. pappersmassetillverkn. m. m.
nātron, natriumoxid, bildas vid
inverkan af natrium på natriumhydrat,
utgör en grå massa.
natt, tid, under hkn solen befinner
sig under horisonten. På n.
halfklotet är den kortaste n. 21/6, d.
längsta 21/12.
Natt, nord. myt., af jättesläkt, med
Deiling mor till Dag.
nattblindhet, se hemeralopi.
nattens drottning, se Cereus.
nattfjärilar, se fjärilar.
Natt och Dag, urgammal sv. ätt,
bland hvars medlemmar må nämnas:
1) Nils Stensson, riksråd,
stämplade mot Karl Knutsson, d.
1439. — Hans brorson 2) Måns
Bengtsson, riksråd, Engelbrekts
bittre fiende, dräpte denne 1436, d. 77.
nattskärran, Caprimulgus
europaæus L., af skärrfåglarnas ordn., 27
cm., allmän i s. o. mel. Sverige;
kan ej stå l. gå, utan hvilar på
buken; ungarna ludna som
roffåglars; äggen läggas utan bale på
marken; ford. troddes n. suga
mjölken ur getternas spenar. Flyttfågel.
nattugglor, se ugglor.
nattvarden, sakrament, instiftadt
af Kristus vid påskhögtiden till
åminnelse af hans lidande. Bröd
o. vin symbol, af hans lekamen
o. blod. l den första kyrkan
firades n. dagligen. 1215 antogs
transsubstantiationsläran.
Katoliker anse, att brödet och vinet
förvandlas till Kristi lekamen o.
blod, lutheraner att de äro Kristi
lekamen o. blod, reformerte, att
Kristi lekamen o. blod äro andl.
närvar, vid nattvarden.
nattviolen Hesperis L., Cruciferæ.
H. matronalis Lam., i Europa,
prydnadsväxt. Äfven arterna af
släktet Platanthera Rich.,
Orchideæ, benämn. »nattviol».
natūr, lat., inbegreppet af allt
skapadt, världsordning; ett tings
ursprungl. beskaffenh., väsent, ar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
