Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - Niigata ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stamfar, räddade sig ur syndafloden
i en ark; far till Sem, Ham och Jafet.
nōb|el, lat., ädel, förnäm, adlig.
-ilisēra, upphöra i adl. stånd.
-ilitēt, adl. värdighet.
Nobel (nobell’), Immanuel, sv.
tekniker, f. 1801, d. 72, 32 till
Ryssland, uppf. där undervattensminor,
59 åter till Sverige, där han
uppf. nitrogtycerin, s. af hans son
Alfred N., f. 33, d. 96 San Remo,
utveckl. t. dynamit. — Alfr. N.
uppf. 88 det röksvaga krut.,
bestämde, att räntan på hans
förmögenhet (44 mill. francs) skulle
användas för vetensk. o.
humanitära ändamål (Nobelstiftelsen),
o. årligen 5 proc. (Nobelpris),
utdelas.
nōbiles, lat., ädlingar, i forn. Rom
afkoml. eft. innehafvare af kurul. ämbeten.
nōbili, it., den högre adeln i
venetian. republiken.
noblesse (-bläss’), fr., adel, de
förnämsta på en ort. N. oblige,
(-blisch’), adelskap förpliktigar (att
handla ädelt).
nocturne (-tyrn’), fr., tonk.,
nattstycke.
nod, lat., fys., svängningsknut.
Nodier (-djē), Charl., fr. rom.-förf.,
f. 1780 Besançon, d. 44 Paris ss. bibliotekarie.
Nohrborg, And., teol., f. 1725, d.
67, ypperl. predikant, skr. en
Postilla m. m.
Nola, it. st, 14,622 inv., Kejs.
Augustus dog där 14 e. K.
nōlens vōlens, lat., med l. mot ens vilja.
nōli me tan’gere, lat., rör mig ej!
namn på ngra känsliga växter,
ss. Mimosa pudica.
noll, lat., intet; mat., tecken 0,
utmärkande frånvaron af ett tal.
nom (nång), fr. namn; n. de
guerre (dö gär), soldatnamn,
antaget namn; n. de plume (-dö
plym), författares pseudonym.
nōma, gr., läk., vattenkräfta.
nomāder, gr., herdefolk, folk, som
draga omkring med sina hjordar
o. ej ha några fasta bostäder.
nomarkī, gr., ny-gr. regeringsområde.
nōmen, lat., namn, nämneord;
n. gentile, folkslags namn;
n. proprium, egennamn.
nomenklatūr, lat., förteckn. öf. i
en vetenskap etc. brukl. namn.
nominalism’, lat., filos. riktn. und.
medeltiden, som ansåg de allmänna
begreppen blott vara abstraktioner.
nominālvärde, namnvärde, det å
ett mynt l. värdepapper ursprl.
satta värdet.
nominātim, lat., nämligen.
nominatīv, lat., se kasus.
nōmine, lat., i (någons) namn.
nominell’, lat., som har afs. på
namnet.
nomin|ation, namngifvande,
utnämning. -era, nämna, utnämna.
nōmos, gr. förvaltn.-område.
nōna, lat., tonk., 9:e tonen fr.
grundtonen.
nonæ, lat., enl. rom. tidräkn. 5:e
(l. 7:e) dag i hvarje månad.
nonchal|ans (nångschalangs’), fr.,
vårdslöshet. -ant (angt’), vårdslös,
likgiltig.
nōnie, rörl. skala på ett
mätn.-instrument, medels hkn man kan
afläsa mindre delar än instr. innehåller.
nonkonformis’ter, dissenters (se d. o.).
non multa, sed multum, lat., ej
mångahanda, utan mycket.
Nonnen, 1) Eduard,
grundläggaren af det rationella landtbr. i
Sverige, f. 1804 Hamburg, d. 62
å Degeberg i Västerg., där han
35 inrättade det första
landtbr.-institutet i Skandinavien. — Hans
syster 2) Emily, nov.-förf., f.
1812 London, d. 05 Göteborg, har
utg. ngra berätt. f. ungd.
nonpareille (nångparej’), fr., något
makalöst; en stilsort.
non plus ultra, lat., eg. intet
därutöfver, ngt oöfverträffligt.
non poss’umus, lat., vi kunna ej,
betecknar påfl. stolens opposition
mot allt, som strider mot dess system.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
