Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - O - Orfèvrerie ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
trollmakt med sin musik och
lyckades därigm rädda sin gemål
Eurydike från underjorden.
Sönderslets af bakkantinnor.
orfèvrerie (-fävrerī), fr.,
guldsmedskonst.
Orfīla, Matth. Joh. Bonnav., läk.,
f. 1787 Mahon på Minorca, d. 53
Paris. Utmärkt toxikolog o.
kännare af rättsmedicin.
orgān, gr., verktyg; till bestämdt
ändamål tjänande del af en växt
l. djurkropp; människans stämma;
person l. skrift (is. tidning) ss.
målsman för ngn bestämd åsikt.
-isation, sätt, hvarpå särsk. o.
äro förenade. -isera, upprätta ett
organiskt helt. -isk, försedd med
o. -ism’, lefvande kropp l. väsen.
organist’ l. orgelnist, pers.,
anställd som orgelspelare.
orgel, lat. is. för kyrkor användt
större musikal. blåsinstrum. Gm
bälgen införes luft i tenn- l.
träpipor, hvarvid såväl manualen
(klaviatur för händerna) s. pedalen
(klav. för fötterna) äro verksamma.
O.-piporna äro gruppvis ordnade;
hvarje grupp kallas register,
hvartill registerdrag reglera luftens
tillträde. Hufvudstämmorna ange
den anslagna tonen, hjälp- l.
fyllnadsstämmorna ters l. kvint, de
blandade olika toner från flere pipor.
or’gier, gr., mysterier, is. vilda
Bakkosfester, sed. utsväfningar öf. hufvud.
orientaliska frågan, frågan om
lösning. af de gm förhållandena i
orienten, is. på Balkanhalfön
framkallade svårigheterna, har flere
gånger framkastats ss. under grek.
upproret 1821/29, Krimkriget 53/
56 samt 75/78.
orien’t|en, lat., österlandet. -ālisk,
österländsk. -alist’, kännare af
österl. spr. o. lit. -era sig, göra
sig hemmastadd.
oriflamme (-flamm’), fr., kyrkfana
i S:t Denis; sed. fr. riksfana und. medeltiden.
Ori’ganum L., Labiatæ. O. majorana
L., i Grekld, Asien, hos oss
kökskrydda (mejram), lämnar
officinell, eter. olja.
Ori’genes, lärd kyrkofader, f. 185
Alexandria, d. 254 und. Decianska
förföljelserna. Skr. den 1:a dogmatiken.
origināl, lat., ngt ursprungligt,
urbild, urskrift; egendoml. mska.
-itēt, ursprunglighet,
egendomlighet.
originell’, lat., ursprunglig, egendomlig.
Orinōco, fl. i S.-Amer., uppr. på
Sierra Parime, utf. med delta i
Atlanten, 2,225 km. l. Omr.:
944,000 kv.km.
Orīon, 1) gr. myt., jägare, upptagen
bland stjärnorna; 2) astron.,
stjärnbild m. omkr. 2,000 stjärnor.
Orizāba, mexic. st. vid foten af
vulkanen O. 32,894 inv.
orkān (på Haitispr. urakan),
häftigaste stormvind.
Orkenöarna, eng. Orkneys, brit.
ögrupp i Atlanten vid n. spetsen
af Skottland, 973 kv.km., 28,968
inv. Mildt klimat.
orkes’ter, gr., plats på teatrar o.
konsertsalar för musikanterna;
äfv. smnfattn. af dessa.
orkes’trion, gr., själfspelande instr.,
ersättande en orkester.
orkidēer, bot., monokotyledon
växtfamilj med oregelbundna,
praktfulla blommor. Omkr. 2,000 arter,
mest fr. trop. Amer. o. Ind. arkipel.
Dyrbara prydnadsväxter för drifhus.
Orkneys (årknes), se Orkenöarna.
Orko’menos g. geogr., st. i
Boiotien vid Kefisos o. Kopaissjön. Sl.
367 o. 85 f. K.
Orlamünde, st. i Sachs.-Altenburg,
1,650 inv. Till 1342 stamort för
grefvarne af O.
Orlan’do furioso, it., »rasande
Roland», epos af Ariosto.
orleāna, orangegult färgämne, s.
erhålles af frukten af Bixa
orellana i Guyana o. Brasilien.
Orléans (-ang), fr. st. vid Loire,
68,614 inv. Ford. befäst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
