Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - O - Orfèvrerie ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
osten|sībel, lat., sevärd,
framträdande. -siv, i ögonen fallande,
prålande. -tation, skryt, prål.
osteologī, gr., anat., läran om
benen.
osterīa, it., värdshus.
Ostermann, Heinr., ry. statsman,
f. 1686 Bockum, sed. 04 i ry.
marinens tjänst, riksvicekansler o.
30 gref., 41 förvist till Sibir., d.
47 Beresov.
Ostfranken, und. medelt. detsma
s. Austrasien, 843/911 själfst. rike.
Ur O. framgick ty. riket.
Os’tia, g. geogr., Roms hamnst. v.
Tiberns mynning. Nu i ruiner.
ostināto, it., tonk., fortsatt
återupprepande af ett tema med städse
ändrade kontrapunkteringar.
Ostindien, se Indien.
ostindiska kompanier,
handelskompanier, s. bildats af europ.
sjömakter för drifvande af handel
på Indien. Det eng. o., grund.
1600, gjorde landvinningar, is. i
Bengalen, spelade viktig polit. roll,
upplöstes 1858; dan. grund. 1618,
uppl. 1729; franska grund. 1664,
uppl. 1769. Det svenska o.
upprättades 1713, verkade till en
början m. ofantl. vinst o. uppl. 1814.
ostjāker, finskt folk i Sibir. mel.
Jenisej o. Uralbergen.
Ostkap, Asiens östspets vid Berings
sund, 208 1/4° ö. l.
Ostpreussen, östra hälften af forna
prov. Preussen, 36,981 kv.km.,
2,034,593 inv. Hst.: Königsberg.
Hist: 1015/1161 und. pol.
öfverhöghet; i början af 13:e årh. stred
ty. orden mot de hedn.
preussarne o. underkufvade O. 1283;
1466 kom O. und. pol. öf.-höghet.
1525 upprättades hertigd. Preuss.,
1618 tillföll Preuss. Brandenburg,
1701 blef Preuss. kon.-rike.
ostracism’, gr., form för
landsförvisn. af misshagl. män i Athen
gm att skrifva deras namn på
stenskärfvor.
Ostrolen’ka, ry.-pol. st. vid Narev,
12,949 inv. Sl. 16/12 1807 o. 26/6 1831.
ostron, Ostrea L., blötdjur af
musslornas klass. Vanl. o., O. edulis
L., vid Europas kuster (ej i
Ö.-sjön), föder årl. of. 1 mill. ungar,
s. samla sig i o.-bankar. De eng.
o. anses bäst. I Frankr. har o:s
uppfödande i s. k. parker länge
utöfvats.
Ostwald, Vilh., ty. kem., f. 1853
Riga, sed. 82 prof. där, sed. 87 i
Leipzig, berömd på den fys.
kemiens omr. Nobelpristagare 09.
Osvieczim (-vjäsim), st., se
Auschwitz.
Otaheiti, se Tahiti.
Otell’o, moren i Venedig, hjälten i
ett sorgesp. af Shakespeare; äfven
en af Rossinis operor.
o tem’pora, o mōres, lat., o tider!,
o seder! Eft. Cicero.
Otho, Marc. Salv., rom. kejs. und.
3 mån., d. 69 e. K.
otiatrī, gr., öronläkekonst.
ōtium, lat., ledighet fr. bestyr.
otoskōp, gr., öronspegel.
Otran’to, it. st. v. O.-sundet, 2,400
inv. Ärkeb., sl. 811.
Otrys, g. geogr., berg i Tessalien.
Ott’awa, 1) bifl. till St. Lawrence,
1,300 km. l., 2) sed. 1858 hst. i
Dominion of Canada vid O.-fl..
59,928 inv.
ottāve rime, it. o. sp. episkt
versmått; 8-rad. stanser, i lika 1, 3,
5, vidare 2, 4, 6, samt 7 o. 8
rimma med haa.
Ott’ensen, förr stad, sed. 1889
förenad med Altona.
Otto, 1) O. I, rom.-ty. kejs., f. 912,
son af Henr. I, underkuf. vender,
dan., kon. i Italien 951, slog 55
magyarerna på Lechfältet, kejs.
62, d. 73 Memleben. — Dennes
son 2) O. II, f. 955, kejs. 67,
efterträdde s. far 73, segr. öf.
Danmark, Frankr. o. Byzant., d. 83
Rom. — Dennes son 3) O. III,
f. 980, kejs. 96, d. 1002 Paterno.
— 4) O. IV, f. 1174, son af Henr.
Lejonet, 98 motkon. till staufern
Filip, 08 ensam, 09 kejs., 10
bannlyst, hade Fredr. II mot sig 12,
slagen af fransm. vid Bouvines 14,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
