Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Paolo Veronese ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af 2:a graden, konisk sektion gm
ett plan, parall, med en generatris,
har en axel, som skär den midt
itu, en brännpkt på denna o. en
mot axeln vinkelrät styrlinje;
afstånd. från en pkt på en p. t.
brännpkt. är = afstånd t. styrlinjen.
En kastad sten o. utsprutad
vattenstråle beskrifva en p.
parabōlisk, s. innehåller liknelse;
mat., s. har parabelform.
Paracel’sus, Phil. Aureol. Theofr.
v. Hohenheim, kallad Bombastus,
ty. läk. o. naturforsk., f. 1493
Schwyz, d. 41 Salzburg. Verkade
reformator, i fl. riktningar.
parachute (-schytt’), fr., fallskärm
på luftskepp; i ur skydd för »oron».
parād, fr., framställn. t. åskådande,
prål; i fäktn. af böjande af hugg
l. stöt; plötsl. inhållande af en
häst; truppers festl.uppvisning.
paradig’ma, gr., mönster, förebild;
gram., ss. ex. på böjn. anfördt ord.
paradis, pers., hebr. Eden, enl.
bibeln de 1:a mskrnas boningsort;
sed. de saligas hemvist; härlig plats.
paradisfrön, se Amomum.
paradisfågeln, Paradisea, till
tättingarna hör. släkte. Vanl. p.,
P. apoda L., fr. Söderhafsöarna,
fjädrarna fruntimm.-prydnader.
paradox’, gr., mot allm.
föreställningen stridande, skenbart oriml.;
äfv. substantiv med lika beteckn.
paraffīn, lat., af fasta kolväten
bestående, hvit, kristallinsk massa,
olösl. i vatten, lösl. i alkohol.
Upptäckt 1830. Framställes ur
bergolja, brunkol o. bituminösa
skiffrar. Eg. v. 0,87/0,94; anv. t.
ljus, vid stearinljustillverkn.,
impregnering af tändstickor m. m.
paraffīnolja, en destilleringsprod.
af bergolja; anv. som maskinolja.
parafrās, gr., förklarande omskrifn.
af en text.
paragrāf, gr., i löp. följd numrerad
afd. i skrift.
Paragua (-ragva), se Palavan.
Paraguay (-guaj’), 1) flod i S.-Amer.,
uppr. på Brasiliens högland, förenar
sig med Parana t. Rio de la
Plata, 2,660 km., omr. 1,149,163
kv.km.; 2) republ. i S.-Amer., mel.
P.-flod. o. Parana, 253,100 kv.km.,
631,347 inv. Klimat. sundt.
Huf.-när. åkerbr., boskapssköts. Prod.:
spannmål, ris, tobak, hudar, té,
socker, virke, sydfrukter. Pol.
ind. i 24 departimientos. Hst.:
Asuncion. 1:a sp. kolon. 1536;
jesuitstat 1608/1768, då provins i
La-Plata, oafhäng. 1811; författn.
70; i oupphörl. krig m. grannstaterna.
Nuv. pres.: E. G. Navero, sed. 08.
Parahyba (-hība), 1) fl. i Brasil.,
utf. i Atl., 950 km.; 2) prov. i
Brasil., 74,731 kv.km., 457,232 inv.
Hst. P. vid P.-fl., 32,000 inv.
paraklēt, gr., tröstare; i N. T. den
åt apostlarne utlofvade »Sanningens ande».
parakronism’, gr., fel mot tidräkningen.
parallax’, gr., astron., den vinkel,
s. bildas af 2 räta linjer, dragna
fr. en stjärnas medelpkt t. jordens
medelpkt och till observationspkten,
anv. v. beräkn. af himlakroppars afstånd.
parallell’, gr., jämförelse; ett slags
löpgraf; mat., p. m. en rät linje
kallas en annan sdn, hks afst. fr.
den andra alltid är lika.
parallell’|cirkel, med ekvatorns plan
parallell cirkel på himlen l. jorden.
-ipipēd, gr., en prisma, liks
bottenytor äro parallellogrammer.
-ogram, gr., plan fyrsiding, hvars
motstående sidor äro parvis parallella.
paralog|ī, gr., villfarelse,
förnuftsvidrigh. -ism’, felakt. slutledning.
paralysī, gr., fullständ. förlamning.
paralysie générale (-lisī
schenerall’), fr., läk., förlamande
sinnessjukdom.
Paramarībo, hst. i nederl. Guyana,
vid Surinam, 631,347 inv. Fästn., handel.
paramatt’a, ett slags ylletyg.
Paranā, 1) fl. i S.-Amer., uppr. på
Brasiliens högland, bildar jämte
Paraguay Rio de La Plata, 3,560
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
