Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Peschauer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Philoch’oros, gr., »dansens vänner»,
en i Uppsala bildad förening för folkdanser.
Philoden’dron, Schott, Araceæ,
storbladiga, hälft klättrande
buskar m. långa luftrötter, i trop.
Amer., prydnadsväxter.
Phocæa, se Fokaia.
Phoe . . ., se Foi.
Phoebe, se Foibe.
Phoebus, se Foibos.
Phoenix L., Palmæ. Dadelpalmen,
P. dactylifera L., i Afrika,
s.v. Asien, s. Europa; frukterna
dadlar, bladen till kvastar o.
borstar, fibrerna t. tågverk, veden
virke. Ingen växt har i
religionen, historien o. skaldekonsten
spelat en så stor roll som detta
träd. P. sylvestris Roxb., Ind.,
lämnar palmsocker o. palmvin;
bladen t. flätverk.
Phoenix, se Foinix.
Phos’phoros, månadskr., s. 1810/13
utgafs af Nya skolans medlemmar.
Phyllox’era vastatrix Planch.,
Hemiptera 0,8 mm. l., fr. N.-Amer.
härstamm., 1863 t. Europa
inkommen skadeinsekt på
vinrankan, hks både rötter o. blad den
angriper. Anställt ofantlig
förödelse på Frankrikes vingårdar.
30,000,000-faldig förökning.
Hittills anv. utrotningsmed. täml.
fruktlösa.
Phytēlephas Ruiz & Pav., Palmæ.
Elfenbenspalmen, P. macrocarpa
R. & P., i S.-Amer., lämnar elfenbensnöten.
pi (π) l. Ludolfska talet, mat.,
förhåll. mel. en cirkels diameter
o. periferi l. mel. cirkelns yta o.
radiens kvadrat = 3,1415927(6) . . .
Piacenza (-tjen’sa), ford. it.
hert.-döme, sed. 1860 it. prov., 2,471
kv.km., 279,168 inv. Hst. P., nära
Po, med omr. 36,064 inv. Bisk., domk.
piacere (-tjēre), it., godtycke. A. P.,
tonk., eft. behag.
pi’a desidēria, lat., fromma
önskningar.
pi’æ memōriæ, lat., i from
hågkomst.
pi’a fraus, lat., fromt (välment)
bedrägeri.
pianīno, it., mindre, upprättstående piano.
piāno, fortepiano l. pianoforte,
det bruklig. stränginstrum., hvars
strängar sättas i svängning gm
hammare, fästa vid häfstänger.
Svängningarna upphäfvas gm en
dämmareinrättn., s. träder i
verksamhet, då fingret borttages fr.
tangenten. På klaveret frambragtes
svängn. gm metalltungor, fästa
v. tangenterna. Olika slag äro:
taffel-p., flygel-p.
piāno (p.), it., tonk., sakta, svagt.
Pianiss’imo (p. p.) tonk.,
mycket svagt. Mezzo P., tonk., täml. svagt.
piaris’ter, andl. ord., stift. 1597 i
Span., erh. påfl. sanktion 1617 o.
21, ägnar sig mest åt barns undervisning.
Piassāva, fibrerna af palmarten
Attalea funifera, i S.-Amer., anv.
t. tågverk, kvastar m. m. Fröskalen
till svarfvade arbeten.
pias’ter, mynt; i Turkiet = 40
paras = omkr. 16 öre; i Egypt.
= 40 paras = omkr. 18 öre; i
Span. = peso (se d. o.).
Piauhy (piāui), stat i n.ö.
Brasilien, 301,797 kv.km., 267,609 inv.
Hst. Teresina.
Piāve, fl. i öfre It., uppr. på Alp.,
utf. i Adriat. haf., 212 km.
piazz’a, it, 1) torg; 2) P. Armerina,
st. på Sicilien, med omr. 24,379 inv. Bisk.
picaninn’y, sp., i Guyana etc.
negerbarn.
Picard (-kar’), Louis Bénoît, fr.
dram., f. 1769 Paris, d. där 28.
Skr. sedekomed. m. m.
Picardie (-kardī), ford. landsk. i n.
Frankrike. Hst. Amiens. Nu dep.
Pas de Calais, Somme, Oise, Aisne
o. Nord.
picāro, sp., skälm; däraf
picariska (skälm-) romaner, ex. af
Mendoza o. Quevedo.
Piccini (pittjīni), Niccoló, it. komp.,
f. 1728, d. 00 ss. prof. i Paris.
Många (150) operor m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
