Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Plomb ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kv.km. med omkr. 13 mill. inv.,
delades i Stor-P., Lill-P. o.
Litaven. — Hist. Förste fursten af
P., Mieczyslav, fick 963 P. i
förlän. af kejs. Otto I och införde
kristend.; hans efterträd. Boleslav
I Krobri, egentl. grundl. af polska
riket, reg. 992/1025 o. antog 1025
kon.-tit. Kasimir III, d. st., 1333/70,
utvidg. P., och m. Jagello börj.
1386 Jagellonernas dynasti.
Und. dennes son, Kasim. IV
(1446/92), uppnådde P. sitt största
välde. Med Sigismund II, d. 1572,
utgick Jagellonernas ätt och P.
blef valrike. 1575/87 Stef.
Batory kon. i P., 1587/1668 huset
Vasa på tronen. 1697/1763 huset
Sachsen med Aug. II, d. starke,
och Aug. III; 1764/95 Stanisl.
Poniatovski kon., und. hkn
1772 P:s 1:a deln. mel. Ryssld,
Preussen o. Österr. o. 93 dess 2:a
deln. mel. Preuss. o. Ryssld ägde
rum. 1795 försiggick P:s 3:e
deln. mel. Ryssld, Österr. och
Preuss., hvarefter P.s välde var slut.
Polen, ry. provins, med officiell
ben. sed. 1874 Generalguvernementet
Varschjav, t. 1866
under egen förvaltning, 1127,38
kv.km., omkr. 9,4 mill. inv.
Flod.: Weichsel, Bug, Warthe.
Omkring floderna bördigt, ¼
skogar, moras, vattendrag.
Hufvudnär.: landt- och bergsbruk,
industri. Prod.: spannmål,
ullvax, olja, trävaror, borst.
Huf.-rel.: rom.-kat. Hst. Varschav.
Andra städ.: Kalisch, Lublin,
Plock, Lodz. Pol. ind.: 10
guvernement.
polen’ta, it. rätt af majsmjöl.
poler, de båda ändpktrna af is.
en himlakropps skenbara
svängningsaxel; fys., de två pktr på
en galvanisk stapel l. magnet, där
den elektriska l. magnetiska
kraften är störst.
polēra, lat. Metaller poleras gm
gnidn. m. putskalk, trippel, smär,
gel, glashårdt stål (polerstål). agatjaspis,
blodsten. Trä poler. gm ingnidn.
m. olja o. schellack, löst i sprit.
Polhem (förut Polhammar),
Kristof., mek., f. 1661, 93 bergsmekaniker,
16 adlad, d. 51. Uppl. mnga bergverks-
och fabriksmaskiner, byggde en docka i
Karlskrona m. m.
polhöjd = bredd.
polischinell, fr. (it. Pulcinella),
stående kom. mask i it. lustspelet.
Polignac (pålinjack’), 1) Armand
Jul. Marie Her. de, fr. hert., f.
1771, häkt. 04 f. smnsvärjn. mot
Nap. I, frigifv. 14, följde Karl X
i landsflykt, d. 47. — Hans bror
2) Jul. Aug. Arm. Marie de,
först grefve, sed. furste, f. 1780,
29 min.-pres., förf. t. ordonnanserna,
s. framkallade julirevolut. 30,
s. å. insatt på Ham, 36 benåd.,
d. 47 Paris.
poliklinīk, gr., »stadsklinik»,
ambulatorisk klinik, behandl. af sjuka i
deras bostad, i kliniken l. som
infinna sig för tillfället.
poliomyelītis, se barnförlamning.
polīs, gr., statsmynd., s. har att
vaka öfv. samhällets o. de
enskildes välfärd o. säkerhet. Heml.
(detektiv) p., ej uppträdande i
uniform, således oigenkänlig ss. p.
polis (fr. police), försäkringsbref,
kvitto på inbet. försäkr.-afgift.
politess’, fr., artighet, belefvenhet.
politīk, gr., statsvetensk., statskonst.
Inre p., syssels. sig med en stats
egna förhåll., yttre p. med ställn.
till en främmande stat.
polityr, lat., glans; belefvenhet.
Polk (påk), Jam. Knox, n.-amer.
statsm., f. 1795, republ. pres. 45/
49, d. 49 Nashville.
pol’ka, urspr. böhm. dans i 2/4 takt.
polljus, se norrsken.
Poll’ux, se Dioskurerna.
Po’lo, Marco, it. res., f. omkr. 1256
Venezia, d. där 23. Resor i inre
och ö. Asien.
polo, ostind. bollspel till häst.
polonäs, fr., polsk, chevaleresk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
