Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Plomb ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
polytypī, gr., vinjetters, ornaments
m. fl. tryckformars mångfaldigande gm gjutning.
pomāda, it., m. vällukter försatta
fettblandningar för befordr. af
hårväxten o. bibehåll, af hårens
smidighet.
Pomāre, fl. kgr o. drottn. af Tahiti,
is. drottn. P., f. 1811, reg. 27, 42
und. fr. beskydd, d. 77.
Pombal’ (pång-), Sebast. José de
Carval. e Mello de, port. markis,
statsm., f. 1699, min. 57, fördref
59 jesuiterna, införde reform.,
afskedad 77, d. 82.
pomerans’trädet, se Citrus.
Pomerellen, förr namn på
landsträckan mel. fl. Persante och
Weichseln.
Pommern, preuss. prov. vid
Östersjön, 30,109 kv.km., 1,684,125 inv.
Huf.-fl. Oder. Hst. Stettin.
Öfr. st. Anklam, Demmin, Greifswald,
Stralsund m. fl.
pomolōg, lat.-gr., fruktkännare. -i,
läran om fruktsorterna.
Pomōna, rom. myt., fruktens gudinna.
pomp, gr., prål, prakt.
Pompadour (pångpadûr), Jeanne
Ant. Poisson de, markis:a, f. 1721
Paris, 41 g. m. Lenormand
d’Estioles, 45 Ludv. XV:s älskar., sed.
kgs skafferska, d. 64 Versailles.
Blandade sig i politik. Inflytelserik.
Pompej’i, g. geogr., blomstr. st. i
Kampanien vid foten af Vesuvius,
omkr. 30,000 inv., 79 e. K.
förstörd vid ett utbrott af Vesuvius.
Utgräfn. sed. 1748.
Pompej’us, Cnæus P. Magnus, rom.
fälth., f. 106 f. K., undertryckte
82/81 demokratien, 70 kons., slog
63 Mitridates, afslöt 60 m. Cæsar
o. Crassus det 1:a triumvirat.,
bröt 49 m. Cæsar o. 48 slagen af
honom v. Farsalos, flydde t. Egypt.
o. mördades s. å. Hans söner
Cnæus och Sextus fortsatte strid,
mot Cæsar, men blefvo slagna;
den förre mördad 45, den senare
afrättad 35.
pom’pelmus, bot., frukten af det
västind. trädet Citrus
pompelmus, liknar apelsinen, men är
större, sötare o. mindre välsmakande.
pompös, lat., ståtlig, präktig,
prunkande, högtrafvande.
Pon’ce de Leōn, Fray Luis, sp.
skald, f. 1527 Granada, d. 91
Madrigal ss. augnstinernas
gen.-vikarie. Rel. lyriker.
Poncelet (pångslä), Jean Victor, fr.
gen. o. mekan., f. 1788 Metz, d.
67 Paris; uppfann en turbin. Skr.
i mekanik.
poncho (pån’tschå), sp., ett slags
i Chile och Peru brukligt öfverplagg
Pondichéry (pångdischerī), fr.
besittn. på Koromandelkust., 509
kv.km., 273,748 inv. Hst. P. vid
Ind. haf., 47,566 inv. Hamn, fyr.
Poniatov’ski, 1) Stanislav, se
Stanislav II. — Hans brorson 2)
Jos. Ant., furste,f. 1762 Varschjav,
06 krigsmin. där, 09 öfverbefälh.
för polska trupperna und. Nap.
I, 13 marsk., drunknade s. å. vid
Leipzig i Elster.
ponny, liten eng. hästras.
Ponsard (pångsār), Franç., fr. dram.,
f. 1814 Vienne, d. 67 Paris. Skr.:
Le lion amoureux m. fl., äfven
uppförda i Sverige.
ponsēra, fr., kopiera genomstungna
ritningar m. kolpulver.
pontac (-ack’), ett fr. rödvin.
Pon’te Cor’vo, ford. litet furstend.
i Neapel, 1806 förlänadt marsk.
Bernadotte (Karl XIV Joh.); sed.
till 60 påfl. besittn.
Pontefract (pom’fret), st. i eng.
grefsk. Yorkshire, 13,427 inv.
pon’ti|fex, lat., ledam. af ett i Rom
af Numa Pompilius stift.
prästkoll., i spetsen för hkt stod
P. maximus (öfverstepräst), hvilken
titel af kejsarne bibehölls t. 383
e. K. och sed. öfvergick till påf.
-fikāle, rom. bisk. ritualbok.
-fikāt, påfvevärdighet, påfvedöme.
Pontīn, 1) Magnus Mart. af, läk.,
naturforsk., förf., f. 1781, d. 58
ss. med.-råd. Saml. skr. (1850/57),
3 bd. — Hans son 2) Magnus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
