Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Pump ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
concolor L., »Amerikas lejon», till
kattsläktet hör., blodtörstigt, men
fegt rofdjur i Syd- och Centr.-Amerika
samt Förenta staterna, 1,2 m. l., rödbrun.
pump, maskin f. vätskors lyftande
i rör gm hydrauliskt l. atmosfär.
tryck; äro af flere slag, ss. tryck-,
sug-, centrifugal- o. rotations-p.
Brandsprutan består af två
tryckpumpar m. gemensam vindkittel.
pulmo, lat., lunga. -när, lung-.
pumpernickel, ett i Westfalen
brukligt, groft o. kliartadt, syrligt rågbröd.
pumphjul, vattenlyftningsmaskin,
best. af ett i en ränna gående skofvelhjul.
Pūna, st. i Främre Indien vid Muta,
153,320 inv.
punch (pönsch), den eng.
harlekinen; (P.), äfven en i London sed.
1848 utkommande satirisk tidskrift.
punctum sa’liens, lat., det första
lifstecknet i ett utlegadt ägg;
hufvudfrågan i en sak.
pund, dan. vikt = 500 gram.
pundit, eg. pandit, d. v. s. lärd,
tit. på ind. lärde, motsvarande vår doktorstitel.
pungdjur, Marsupialia, ordn. bl.
däggdjuren; oftast ha honorna på
buken en punglik hudflik, hvari
de outvecklade ungarna bäras lång
tid efter födelsen; inhemska i
Australien, östra ostindiska öarna;
några få i Amerika. Dit höra
kängurun (se d o.),
pungmården (Dasyurus),
pungråttan (Didelphys) m. fl.
pūnier, namn på kartagerna ss.
fenicernas afkomlingar.
puniska krigen, de tre krig, s. mel.
Rom o. Kartago ägde rum 264/241,
218/201, 149/146 f. K. samt
slutade med Kartagos undergång.
pūnisk trohet, ordstäf för trolöshet.
punkt, lat., skiljetecken i slut. af
en mening; geom., en linjes
gränser; mus., tecken, att tonen, efter
hkn p. står, skall ökas m. hälften
af sin längd. -ēr|konst, konsten
att spå medelst punkter. -ēr|manēr,
skuggning af ett kopparstick medels punkter.
punktūrstift, lat., stålspetsar, s. vid
tryckning instickas i papperet för
dess kvarhållande samt inpassande
vid vidertrycket.
puns, med bokstäfver, siffror,
figurer o. d. försedd stålstämpel f.
deras inslående i metall.
punsch (eng., af pers. punj, fem),
egentl. dryck af 5 beståndsdel.,
nu af vatten, socker, arrack.
Punta Arēnas, chil. koloni i
Patagon. v. Magalhães’ sund.
pupill’, lat., myndling.
pupill’, lat., ögonsten; öppningen i
ögats regnbågshinna, vidgar sig i mörkret.
puppa, ty., insektern.
förvandlingsform mel. larv o. färdig insekt.
pur, lat., ren, oblandad; bara. -ism’,
l. språkrensning, sträfvan att
befria modersmålet från alla främm.
ord. -ist’, språkrensare.
Purāna, sanskr., hinduernas hel. böcker.
puré, pyré, fr., soppa af
skidfrukter, grönsaker m. m.
purg|antia, lat., = afför. medel.
-ation, rening, afföring. -era, rensa,
rena, begagna afför. medel.
purgatōrium, lat., se skärseld.
Purīm, hebr., jud. fest t. minne af
judarnes föregifna räddn. gm
Ester o. Mardekai. Omtalas i
Esters bok.
purism’, purist’, se under pur.
Puritāner, se presbyterianer.
Purkinje, Joh. Evangelista, böhm.
fysiol., f. 1787, 49 prof. i Prag, d.
där 69. Talr., viktiga upptäckter.
purpur, lat., de gamles violettröda
färgämne, s. framställes af de i
Medelhaf. förekomm. p.-snäckorna;
sed. äldsta tid. symbol för majestät.
purpurīn, purpurrödt färgämne af
krapprot; framställes äfven af
alisarin. Anv. till färgning o. tygtryck.
purpurlack = krapplack (se d. o.).
Pusey (pjūse), Edw., anglik. teol.,
f. 1800, prof. i Oxford, stift. 33
puseyismen (närmande till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
