Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - R ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Custozza, 49 vid Novara,
gen.-guvern. i Lombard.-venetian.
kon.-rik., d. 58 vid Milano.
radiāl, lat., strålformig.
radiāta, lat., zo., stråldjur.
radiation, lat., strålning,
öfverkorsning. -s|punkt, gemensam
utgångspkt för periodiska stjärnfall.
radiātor, lat., mejerimaskin, som
samtidigt kärnar och separerar mjölken.
rādie, lat, stråle; mat., rät linje,
s. förenar en cirkels medelpunkt
med dess periferi.
radikāl, lat., grundlig; s. i polit.
drifver sina grundsatser till det
yttersta o. vill omstörta det
bestående; kem., atomgrupp, som i
föreningar förhåller sig ss. en
smnsatt kropp, ex. ammonium.
radioaktivitet, egensk. att utsända
Becquerelstrålar.
radio|fonī, lat.-gr., den företeelsen
att en på en mycket tunn skifva
fallande intermitterande ljusstråle
alstrar en ton. — -meter, lat.,
apparat, s. sättes i rörelse gm
solstrålarnas inverkan på de
svärtade sidorna af små glimmerblad.
rādium, en i uranpechblende
förekommande metall med stor
radioaktivitet. Uppt. 1898 i Paris
af makarna Curie.
radja, i Indien tit. på infödd furste.
rado|tage (-āsch), fr., tanklöst l.
dumt prat, joller. -tera, prata
tanklöst.
rādius, lat., anat., lilla armpipan.
Jfr. radie.
rādix, lat., rot.
Rādowitz, Jos. v., preuss. gen., f.
1797, 30 gen.-stabschef för artilleriet,
ultrareaktionär, senare verkande
för preuss. unionen, d. 53. Förf.
radschpūter, mycket utbredd
folkstam i v. Hindostan.
Rætien, fornrom. prov. i Mellan-Alperna.
Rafael, ärkeängel, s. i Tobie bok
besegrar Asmodi (se d. o.).
Raff, Joh. Joach., ty. komp., f. 1822,
d. 82. Komp. piano- o. kammarmusik,
symfonier, operor m. m.
Raffaēle, eg. R. Santi, den it.
renässanstidens mest berömde mål.,
f. 1483 Urbino, d. 20 Rom.
Väggmåln. i Vatikanen, talr.
madonnor (sixtinska madonnan) o. hel.
familjer, altartaflor m. m.
raffel, eng., ett slags hasardspel
med tre tärningar.
raffinād, renadt socker.
raffin|ēra, fr., rena, ex. socker,
oljor. -erad, renad, förfinad,
slipad.
rafiabast, basttågorna af d. i trop.
Afrika växande vinpalm. (Raphia
vinifera), använd. i
trädg.-skötseln till uppbindning m. m.
rafistulēra, söka, ifrigt gmsöka.
Rafn, Karl Krist., dan. arkeol., f.
1795 Brahesborg, sedan 26 prof.
i Köpenhamn, d. där 64. Grund.
25 »Nordiske oldskriftselskab».
Skr.: Nordiske kämpehistorier (21/26),
Antiquitates americanæ (37) m. m.
rafraich|era (-fräschēra), fr.,
uppfriska. -issement (-issmang’),
förfriskning.
Rag’lan, Fitzroy Jam., lord, eng.
gen., f. 1788, tjänade und.
Wellington i Spanien, förlorade vid
Waterloo en arm, 54
öfverbefälhaf. på Krim, d. 55 vid
Sebastopol af kolera.
Ragnar Lodbrok, sv. o. dan.
sagokon., Sigurd Rings son, berömd
viking, stupade vid ett försök att
eröfra Engld.
Ragnarök, nord. myt., »gudarnes
skymning», gudarnes undergång i
striden mot Surts söner.
Ragnvald Knapphöfde, sveakon.,
efterträdde Inge d. y., men ihjälsl.
1130 af västgötar.
ragoût (-gû), fr., rätt af köttstycken
med kryddad sås.
Ragunda älf, namn på Indalsälfven
i dess öfre lopp.
Ragūsa, befäst st. i Dalmatien vid
Adriatiska haf., 13,194 inv. Hamn. biskop.
Raibolīni, se Francia.
rails (räls), eng., se räl.
Raimon’di, Marc. Ant., kallad
Markanton, it. kopparst., f. 1488
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
