Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - Realisation ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rekvi|rera, lat., begära, föreskrifva.
-rent’, person, s. rekvirerar.
-sition, begäran, beställning.
-sīta, tillbehör.
rekyl, fr., tillbakastudsning.
relāta rēfero, lat., jag berättar, hvad
jag hört (utan att svara för sanningen).
relatēra, fr., berätta.
relation, lat., berättelse,
förhållande, förbindelse.
relatīv, lat., s. har afseende på;
s. står i förhåll. till ngt annat.
Mots. absolut.
releg|ation, lat., förvisning från ett
läroverk. -era, förvisa etc.
relief (reljeff), fr., upphöjdt arbete;
sönderfaller i: basrelief (ba-),
lågt upphöjdt arb., o. hautrelief
(å-), s. framhäfver figuren minst till häften.
religion, förhåll, mel. mnskn o. de
öfvermänskliga väsen, på hka hon
tror. Detta förhåll. kan fattas
antingen ss. ett inre = religiös
tro (subjektiv religion) l. ss. ett
yttre = en historiskt gifven, i
lära o. kult. utpräglad
religionsform (objektiv religion). Från
kristen synpkt skiljer man mel.
naturlig r., den gm betraktelse
af världen o. mnskonaturen
vunna kännedomen om Gud, i mots.
till uppenbarad r., hvars
kunskapskälla är en särskild gudoml.
uppenbarelse. — -s|filosofi,
framställn. af religionens allm. väsen
o. dess hist. framträdande från
filos. ståndpkt. — -s|fred, fördrag
mellan partier af olika relig., is.
den i Augsburg 1555 o. den i
Münster 1648. — -s|frihet, frihet
att bekänna sig till o. utöfva hkn
religion s. helst utan förlust af
medborgerliga rättigheter.
religiositēt, lat., gudsfruktan.
religiös, fr., som angår religionen,
gudfruktig.
relīk, lat., verklig l. förment
återstod eft. ngn helig person.
relä, fr., telegr., »öfverdragare»,
elektromagnet, som sätter
lokalbatteriet i verksamhet.
remarkābel, fr., märkvärdig.
Rembrandt, eg. R. Harmenz. van
Rijn, ber. nederl. mål., f. 1607
Leiden, d. 69 Amsterdam. Hist.
bilder, porträtt.
remēdium, lat., läkemedel.
reminiscens’, fr., erinran.
remis (-mī), fr., oafgjordt
schackparti.
remiss’, fr., försändelse, hänvisning.
remittent’, lat., öfversändare.
remittēra, lat., återskicka, hänvisa.
remmare, stor, kupig glaspokal.
remonstran’ter, se arminianer.
remont’, fr., för arméns räkning
uppköpt häst, tills den förklaras
duglig. -ēring, anskaffande af
remonter.
remontant’rosor, rosor, s. ända in
på hösten flere gånger sätta nya blommor.
remontoār, fr., uppdragningsinrättning
på ur utan urnyckel.
remplacēra (rang-), fr., ersätta,
efterträda.
Remscheid, ty. st. i Rhenpr., 64,341
inv. Fabr.
remunerativ, lat., belönande,
vedergällande.
Rēmus, Romulus’ tvillingbroder.
Rémusat (-mysā), 1) Jean Pierre
Abel, fr. orientalist, f. 1788 Paris,
d. där 32. Skr.: Grammaire
chinoise m. m. — 2) Franç Charl.,
fr. statsm., f. 1797 Paris, 40
inr.-min., 51 Napoleon III:s
motståndare, fängslad, förvisad, 71/73
utr.-min., d. 75 Paris. Förf. — Hans
son 3) Paul, förf. o. deputerad,
f. 1831, d. 97, utgaf sin farmors
(till svenska öfversatta) memoarer
fr Nap. I:s hof m. m.
Renan (-nang’), Erneste, fr. förf.,
f. 1823, prof. i Paris, d. där 92.
Skr.: Vie de Jésus, öfvers. på mga
spr., ang. semit, spr., aposteln
Paulus m. m.
Renātus, se René.
rencontre (rangkåntr’), fr.,
tillfälligt smnträffande. skärmytsling.
rendēra (rang-), fr., gifva vinst,
afkasta.
rendez-vous (rangdevū), fr.,
»inställ dig», aftaladt möte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
