Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - Rom ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
it. statsm., f. 1787, sed. 15 ss.
polit. flykt. i Genève, 34 i Paris, 39
pär, 48 rom. minister, mörd. s. å.
Förf. — 2) Giovan. Batt., it.
arkeol., prof. i Rom, f. 1822, d. 04
Undersökn. of. katakomberna.
Förf. — 3) Ernesto, it. skådesp.,
f. 1829 Livorno, d. 96 Pescara, gasterade
i Europ. o. Amer. Hjälteroller. Realist.
Rossīni, Gioachino, it. komp., f.
1792, d. 68 Passy. Komp.
melodirika operor: Barberaren i
Sevilla, Vilh. Tell, Othello m. fl.
rossläder, läder, beredt af
hästhudens länddel.
rosso antīco, röd grek. antik marmor.
rost, parasit. svamp, bildar
rostfärgade fläckar på frukt, sparris,
rosor m. m.
rost, öfverdrag af järnoxidhydrat på
järn. Bildas i fuktig luft.
Rostand (-ang’), Edm., fr. förf., f.
68 i Marseille, sed. 85 i Paris,
02 ledam. af fr. akad. Skr. bl.
a. skådesp. Cyrano de Bergerac o.
L’Aiglon, djurdramat Chantecler.
rostbiff, eng., stekt oxkött.
Rostock, st. i Mecklenb.-Schwerin
vid Warnow o. nära Ö.-sjön, 60,790
inv. Univ.
Rosto’ptschin, Feod., gref., ry.
statsm., f. 1765 gen., min., 12
gen.-guv. i Moskva, som han
antände, dementerade dock detta i
en skrift, d. där 26.
Rostov’, ry. st. vid Don, 119,889 inv.
rostra, lat., fornrom. talarstol på
Forum.
Roswitha (Hroswitha), eg. Helene
v. Rossow, ty. skaldinna, d. 967.
Skr. en dikt om Otto d. I o. 6
latin. komedier.
rot, 1) bot., se växter; 2) gramm.,
gemensam grundform för
besläktade ord; 3) mat., tal., af hkt en
bestämd potens är = ett gifvet
tal. Ex. 2 är kvadrat-r. till 4,
4:e r. till 16 o. s. v. En
ekvations r. är hvarje tal, s. satisfierar
ekvat. Tecken √.
rot|ation, lat., hvälfning kring en
axel. -era, vända sig kring sin
axel, indela i rotar.
rotationsellipsoīd, se ellipsoid.
Rotebro, gästgifvaregård i Uppland.
Sl. 1497 o. 1521.
rōtel, lat., packe af
rättegångshandl., saml. af mål, s. vid lottn.
inom domstolar faller på hvarje
särsk. föredragande.
rotering, i Sverige förr sättet för
största delen af fotfolkets samt
en del af flottans båtsmäns
uppställning och underhåll. 1892
beslöt riksdagen r:s afskrifning.
rotfotingar, Rhizopoda, urdjur med
ut- och indragbara utskott på
kroppshöljet; äro nakna, omgifna
af skal l. försedda med en
kiselställning.
Rotherhithe (rodh’örhajth), s.
stadsdel. i London vid Themsen, 38,268 inv.
Rothschild, det mest betydande o.
rikaste bankirhus i Europa, grund,
af Mayer Anselm R,, f. 1743
Frankf. a. Main, d. 12. Hans
söner grund. bankirhus utom i
Frankf. a. M. i Wien, Paris,
London, Neapel.
rots, ty., en hos hästsläktet
förekomm. infektionssjukdom med
svulstbildningar, angriper is.
näsan, struphufvudet, bronkerna,
lungorna. Kan öfverföras på
människan.
Rotteck, Karl v., ty. hist. förf., f.
1775, d. 40. Skr.: Allg.
Weltgeschichte m. m.
rott’en boroughs (-börr’ås), förfallna
eng. köpingar, s. till 1832 hade
rätt att välja parlamentsledamöter.
rott’en row (-rå), förvrängn. af fr.
route du roi, ridbana i Hyde Park
i London.
Rotterdam, holl. st. vid Maas,
412,000 inv. Handel, mus.,
bibliot., akad.
rotting, malaj., de smala, ljusgula
rören af de i O.-Ind. växande
r.-palmerna, is. af Calamus rotang.
Till käppar, spröt, flätverk, tåg
o. s. v. Af några arter ätas de
unga skotten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
