Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - Rottnen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ryggmärgstvinsot m. fl. Mestadels
åtföljda af förlamning. —
-märgstvinsot, Tabes dorsalis, kronisk
sjukdom, s. beror på en
förstörande förändring af bakre
ryggmärgssträngarna. Börjar m. smärta
i benen, osäkerhet i gången och
myrkrypning i huden samt slutar
med förlamn. af armar och ben.
Obotlig l. varar mycket länge. —
-raden, den benartade, pelarform.
förbindelsen mellan hufvudet och
bäckenet, hos mskan smnsatt af
33 ryggkotor, af hka 24, näml. 7
hals-, 12 bröst- o. 5 ländkotor,
kallas verkliga, de öfriga 9, som
bilda sakralbenet o. tångbenet,
kallas falska kotor. — -rads|djur,
Vertebrata, symmetriska djur med
brosk- l. benartadt skelett, rödt
blod och ej mer än 2 par
extremiteter. Klasser: däggdjur,
fåglar, kräldjur, amfibier, fiskar.
rysch, fr., veckad remsa till
garnityr.
ryska kyrkan, gren af grek.-kat.
kyrk., s. grundades gm Vladimir I
988 o. löste sig fr. patriarkatet
i 15:e årh. Sed. 1721 är tsaren
kyrkans påfve.
ryska språket och litteraturen.
Språket är en gren af den slav.
spr.-stammen med egna, mest fr.
grek. tagna skriftecken. —
Litterat.: Äldsta litterära
minnesmärken äro legender o. sagor. Med
tatarernas inträngande kväfdes
all litterat. Först med Peter d.
st. började den uppblomstra:
eftrebild.n af fransm. (Kantemir,
Lommonossov. Trediakovski,
Sumarokov, Cheraskov m. fl.).
Liksom Peter uppmuntrade äfven
Katarina litterat. Under hennes
tid framstodo Dershavin, Visin,
Karamsin, s. bekämpade d.
franska klassiciteten. Eft. 1812
börjar en nationell period i ry. litt.
I spetsen för den slavofila skolan
står Rysslands störste skald Alex.
Serg. Puschkin. Denna skolas
motståndare, de s. k. västeuropéerna,
förklarade sig för den franska
smaken (Herzen, Ogarev m. fl.).
Gogol skildrade äfv. det lägre
folkets lif. Bland 1800-talets förf.
märkas Ivan Turgenjev och efter
honom Gontscharov, Tolstoi m. fl.
rysk-japanska kriget 1904/05, ett
mel. Ryssld o. Japan, på grund
af att Ryssld icke ville utrymma
Mandschuriet, utbrutet krig, i hkt
Japan slutade som segervinnare
och erhöll i fred. i Portsmouth
(N.-Amer.), öfverhögheten öfver
Korea o. södra delen af ön Sakalin.
Ryssland, Rossiya, kejsardöme,
Europas största stat. Europ. R.,
5,377,444 kv.km., 128 mill. inv.
Därtill komma ry. besittningar i
Asien, tillsammans 26 mill. kv.km.
o. omkr. 18 mill. inv. Europ. R.
gränsar i n. till N. Ishafv.; s.
Kasp. haf., turk. Armenien,
Persien, Svarta hafv.; ö. Sibir.; v.
Skandinavien, Ö.-sjön, Tyskland,
Österr. Berg: Ural, Kaukasus,
Valdai. Toppar: Elbrus, Kasbek,
Taganai, Iremel. Floder:
Petschora, Dvina, Neva, Düna, Memel,
Weichsel, Prut., Dnjestr, Bug,
Dnjepr, Pripet, Desna, Don,
Donez, Kura, Aras, Terek. Kuban,
Volga, Kama, Oka, Moskva, Ural,
Mesen. Sjöar: Enare, Saima,
Onega, Ladoga, Ilmen, Peipus,
Elton. Prod: spannmål, mjöl,
majs, lin, hudar, trä, läder,
pälsverk, min. oljor, petroleum, oxar,
kaviar, galoscher, grafit. Inv.:
ryss., pol., bulgar., serb., litaver.
letter, finnar, lappar, liver,
samojeder, syrjäner, tscheremisser,
mordviner, baschkirer, kirgiser,
kalmucker, jud., zigenare, tyskar,
svenskar m. fl. Relig.: grek.-kat.
Polit. indeln.: 78 guv. o.
storfurstend. Finland m. 7 län. Hst.:
S:t Petersburg. Öfr. större
städer: Moskva, Varschav, Odessa,
Riga, Lodz, Cherson, Kiev,
Kischinev, Charkov, Kasan, Vilna,
Cherkov, Saratov, Nikolajev,
Elisabetgrad, Astrakan, Tula, Orel,
Berditschev, Dünaburg, Samara, Reval
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
