Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Salado ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Booth 1878 stift. sekt i Engld med
milit. organisat. Har funnit
anhängare i de flesta länder, (1905)
öfver 2 mill. soldater o. 18,500
officerare), äfven i Sverige.
salvātor, lat., frälsare.
sal’ve, lat., var hälsad!
Salvi, se Sassoferrato.
Sal’via L., Salvia, Labiatæ. S.
officinalis L., fr. Syd-Europ.,
användes s. köksväxt och i medicinen.
Salviāti, Ant., f. 1816 Vicenza, d.
90 Venezia, återupplifvade den
gamla mosaiktekniken.
Sal’vius, se Adler Salvius.
salvo, lat., med förbehåll;
s. errōre et omissiōne (förk. s. e. e.
o.), lat., med förbehåll af misstag
o. utelämningar; s. jure, med
förbeh. af en viss rättigh.; s. ti’tulo
(S. T.), titeln oförkränkt.
Salza, Herm. v., f. omkr. 1180, blef
10 högmästare för ty. orden, kejs.
Fredr. II:s vän, skickade 30 de
förste riddarne till Preuss., d. 39
Barletta.
Salzburg, hertigd., österr. kronland,
7,152 kv.km., 192,763 inv. Hst.
S. vid Salzach, 33,067 inv. Ärkeb.,
katedr., slott, bibliot.
Salzkammergut, alplandsk. i öf.
Österr., Salzburg o. Steiermark.
680 kv.km.
Samāra, ry. st. vid Volga, 90,000 inv.
Samarang, holl. st. vid n. kusten
af Java, 82,982 inv. Hamn.
Samarīa, g. geogr., namn på mel.
Palestina vid Jordan. St.: Sichem
o. S., israeliternas hst.; tempel.
samarīt l. samaritān, inv. i
Samaria. -an, äf. bild., välgörande
mska. -kurs, underv. i den hjälp,
s. erfordras vid olycksfall.
Samarkand, omr. i ry. Turkistan.
Hst: S., 58,164 inv.
Samarow, pseud, för O. Meding.
Sambāsi, fl. i S.-Afrika, uppr. som
Liba fr. Dschilolosjön, utf. i Atlanten,
bildar Victoriafallen, 2,660 km. l.
Sambre (sangbr), bifl. t. Maas i
Frankr., utf. vid Namur, 180 km.
l. S.-kanalen mel. S. och Oise.
Sambūcus L., Valerianeæ. S. nigra,
fläder, (se d. o.), S. racemosa L.,
klasfläder, m. röda bär, prydnadsbuske.
Sāmiel, arab., ond ande, djäfvul.
sammet, silkesväfnad, fr. hvars
kyprade grund utgår ett mjukhår,
täcke af lika långa, upprättstående
trådar.
samnīter, ford. folk i mel. Italien.
Samōa-öarna l. Skepparöarna,
austral. ögrupp n. ö. om Fidschi-ö.,
2,787 kv.km., 37,000 inv.
Hufvudöar: Savaii och Upolu.
samojēder, mongol. folk i n. Ryssld
o. Sibir., omkr. 16,000.
Samos, ö i Egeiska haf., fursten d.,
tributplikt. und. Turkiet. 468
kv.km., 53,43A inv. Furste: Kopassis
Effendi, sed. 07. Hst. Vathi.
Samotrāke, turk. ö i Egeiska haf.,
185 kv.km., 4,600 inv.
samovār, ry. tekokare.
Samsö, dan. ö i Kattegatts s. v.
del, 110 kv.km., 6,939 inv.
Samuēl, hebr. profet, omkr. 1,070 f. K.
samūm, het ökenvind.
san, it. o. sp., sankt, helig.
Sana, turk.-arab. st. i Jemen, 60,000 inv.
San An’gelo (-djelå), l. Ängelsburg,
tornartad, rund byggnad i
Rom, ursprl. kejs. Hadrianus’
mausolé, nu citadell.
sanatōrium, lat., klimat, kurort.
Sancho Pansa, Don Quijotes
vapendragare.
sanctuārium, lat., högaltarets
omgifn. i en kat. kyrka.
Sand, George, pseud. för
A. Dudevant.
sandāl, gr., medels remmar vid
foten fäst sula af trä, kork l. läder.
san’darak, se Callitris.
Sandberg, Joh. Gust., hist.- o.
genremål., f. 1782, d. 54 ss. dir. för
konstakad. Freskerna i gustavian.
grafkoret i Uppsala domkyrka.
Sandeau (sangdå), Jules, fr. förf.,
f. 1811, d. 83 Paris. Skr.: rom., dram.
(Mlle de la Seiglière m. fl.) m. m.
Sandefjord, nor. st. i Jarlsbergs o.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
