Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Saporoger ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
saporoger, äldsta kosackstam, bo
vid Dnjepr.
sappörer, fr., förr namn på den
afdeln. af ingenjörkåren, s. hade
att utföra fältbefästn.
samt sapp- l. löpgrafsarbeten.
saprofyter, gr., klorofyll saknande
växter, som lefva på döda
organiska ämnen.
saraban’da, sp. dans i ¾ takt.
saracēner, und. medelt. de kristnas
namn på alla mohammedan.
sarafān, ry., lång ärmlös
öfverklädn., s. nyttjas af ry.
bondkvinnor.
Saragoss’a, sp. st. vid Ebro, 99,118
inv. Ärkeb.
Sarājevo, se Serajevo.
Sarasāte, Pablo de, sp.
violinvirtuos, f. 1844, konstresor i
Europa, Indien, Amerika.
Sarasvati, ind. myt., Bramas gemål,
vetenskapens gudinna.
Saratoga Springs, st. i n.-amer.
stat. New York, 12,409 inv., mest
berömda amer. badort.
Saratov, ry. st. vid Volga, 143,000 inv.
Sarawak, brit. protektorat på n.
v. kusten af Borneo, 103,221
kv.-km., 500,000 inv. Befolkn.
papuarer, kineser.
Sarcey (-sä), Francisque, fr. förf.,
f. 1828, d. 99. Skr.: Le siège de
Paris m. m.
Sardanapālus, enl. sagan den siste
assyr. kon.; uppbrände sig jämte
hustrur, tjänare o. skatter vid
Ninives belägring.
sardell’en l. sardinen, Clupea
pilchardus Walbaum, fisk af
sillsläktet, 10,5 cm. l., förekommer
i handeln insaltad l. inlagd i olja.
Sardīnien (it. Sardegna), it. ö i
Medelhaf., 24,342 kv.km., 791,754
inv. Topp: Gennargento. Fl.:
Tirse, Fiumendosa. Yppig
växtlighet. Inv. sarder. Näringar:
åkerbruk, boskapsskötsel. Hst.:
Cagliari.
Sardīnien, till 1860 namn på den
stat, s. uppstod ur grefskapet (sed.
1416 hertigd.) Savoyen o. erhöll
sitt namn eft. det mot Sicilien
utbytta Sardinien. Bestod af
Savoyen, Piemont, en del af
hertigd. Milano, Nizza o. Sard.,
förlorade 1792 gm fr. revolut.
Savoyen o. Nizza, 98 därtill nästan
hela fastlandet, men återfick
alltsamman 1814 o. därtill Genua.
Mot. det absolut, syst. utbröt 20
en revolut., s. undertrycktes 21
gm hjälp från Österr. Först Karl
Albert gaf riket en liberal
författn. 48. 60 uppgick S. i Italien.
särdōniskt skratt (af den gift.
växten Sardonia herba),
krampakt., bittert leende; hånskratt.
Sardou (-dû), Victorien, fr. dram.,
f. 1831, d. 08. Skr. realist, dram.:
Fernande, Dora, Nos intimes, Les
ganaches, Madame Sans-Gêne m. fl.
Sarektjokko, Sveriges högsta berg,
2,130 m., i Norrb. l.
sarfven, Leuciscus erythrophthalmus
L., af karpfiskarnas familj, till 30 cm.
l., allm. i s. och mel Sverige.
Sargass’um Ag., ett slags sjötång,
samlar sig ofta i massor i
Atlanten o. bildar s. k. Sargassohaf.
sark|asm’, gr., bitande hån. -astisk,
bitande, bitter, hånfull.
sarkofāg, gr., likkista af sten.
sarkōm, gr., läk., elakart. nybildn.,
bestående förnämligast af
bindväfnad, återkommer lätt eft.
operation; ej identisk m. kräfta, men
oftast lika elakartad.
sarmāter, ford. nomadfolk i s.
Ryssland.
Sarpfossen, betyd. vattenfall i
Smålenenes amt, Norge.
Sarpi, Paolo, kyrkohist., f. 1552
Venezia, d. 23. Skr.: Istoria del
concilio tridentino m. m.
Sarpsborg, nor. st. vid Sarpfossen,
6,888 inv.
sars, fr., ett slags lätt tyg,
merendels af ull.
Sars, 1) Michael, nor. naturf., f.
1805, d. 69 ss. prof. i Kristiania.
Skr.: Fauna litoralis Norvegiæ
m. m. — Hans son 2) Joh. Ernst,
hist., f. 1835, sed. 74 prof. i
Kristiania. Skr.: Udsigt över d. nor.
historie m. m.
sarsaparilla, se Smilax.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
