Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Saporoger ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till Frankr. o. bildar nu 2 depart.:
Haute-Savoie, hst.: Annecy’, o.
Savoie, hst.: Chambéry.
Saxi’fraga L., stenbräcka,
Saxifrageæ. Af S. crassifolia L.,
mongol. te.
Saxland, fornnord. geogr., ungefär
norra Tyskland.
Saxo Grammat’icus, berömd dansk
hist. förf., var prost i Roskilde,
d. 1204. Skr.: Historia Daniæ.
Saxon, J. L., tidningsm., förf., f.
1859 Gällersta, Närike, har skr.
rom., nov., dikter. Utg. ill.
veckoskrift. »Såningsmannen.»
Say (sä), 1) Jean Bapt., fr.
statsekonom., f. 1767, d. 32. —
Dennes sonson 2) Jean Bapt. Léon,
statsm. f. 1826, direktör vid
nordbanan, 71 i nat.-församl., därpå
Seineprefekt, 72/82 flere gngr
finansmin., d. 96 Paris.
Sayce (-sēs), Arch. Henry, eng.,
assyriolog, f. 1846 Wales, sed. 76
prof. i Oxford. Förf.
sbirrer, till 1809 polisbetjänter i
Italien.
sc., förkortn. för scilicet, nämligen.
Scævola, se Mucius.
Scala, della l. Scaligeri, familj,
s. regerade i Verona 1260/1387.
scammōnium, ett som afförande
medel verkande gummiharts.
scarabæus, i forna Egypt.
helighållen tordyfvel.
Scārborough (-bro), st. i eng. grefsk.
Yorkshire, 88,161 inv. Badort.
Scarron (-rång’), Paul, fr. satir.
skald, f. 1610, d. 60. Skr.:
Roman comique m. m.
scen (sēn), fr., skådebana;
underafdeln. af en akt; uppträde. -erī,
anordningarna på en skådebana;
tafla, landskap.
scep’ter, gr., spira.
schablōn, l. schamplun, fr.,
formbleck, formpapp. -era,
begagna schablon.
schabrak, turk., prydligt sadeltäcke.
Schack, Ad. Fredr., gref. v., ty.
lit.-hist., f. 1815, d. 94 Rom.
schackspel (af pers. schah, konung),
uppfanns i Ind. omkr. 500 f. K.,
kom först till Persien, därpå till
Arab. o. Europa. Und. sin nuv.
form sed. 15:e årh.
Schaffhausen, schweiz. kanton vid
Rhen, 294 kv.km., 41,514 inv.
Hst.: S., 15,275 inv. Rhenfallen.
schagg, eng., ett slags möbeltyg af
ylle med grof lugg.
schah, namn på kon. i Persien.
schakāl, Canis aureus Briss.,
rofdjur af hundsläktet, 70 cm. l., i
Turkiet, Grekld, Asien, n. Afrika,
jagar i skaror af ända till 200 stycken.
schakå, ungar., ett slags soldathatt.
schal, pers., eg. ett fint tyg; stor
fruntimmershalsduk.
Schamil, tscherkesshöfding, f. 1797
Aul Himry, sed. 24 i strid med
Ryssld, reg. sed. 34 på teokrat.
sätt, inträngde 53 på ry. område,
slagen 58, fången 59, senare
frigifven, d. 71.
Schamo, se Gobi.
schamplūn, se schablon.
schakt, ty., sprängd l. gräfd gång
i marken.
schamāner, i n. Asien
andebesvärjare o. trollkarlar,
tillika präster o. läkare.
schamott’, bränd eldfast lera, till
retorter, smältdeglar, ungsplattor, m. m.
Schandau, st. i kon.-riket Sachsen
vid Elbe, 3,373 inv. Klimatort.
Schandorph, Sofus, dan. skald, f.
1834, d. 01. Skr.: Digte, Fra
Provinsen (76), Uden Midtpunkt
(78), Smaa Folk (80) m. m.
scharlakan, i gult stötande
karmosinröd färg. -s|feber, smittsam
febersjukdom, angriper vanligen
barn. Återkommer i regeln ej.
Karakteriseras gm hög feber, röda
utslag of. hela kroppen utom
ansiktet, svullna halskörtlar. Svåra
komplikationer: difteri,
njurinflammat., vattensot.
scharnēr, fr., gångled (vid doslock etc).
Scharling, Henr., dan. teol., förf.,
f. 1836, sed. 70 prof. i Köpenh.
Skr.: Menneskehed og christendom
(72/75), I Nöddebo prästegård (62,
öfvers. på flere spr.) m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
