Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Selene ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bosna-Seraj, Bosniens hst. vid Bosna,
41,000 inv. Kat. ärkeb.
seralj’, arab., turk. sultanens palats.
Serāpis, egypt. gudomlighet, den i
Apis förkroppsligade Osiris.
Ser’bien, Srbija, europ. kon .-rike
på Balkanhalfön, 48,303 kv.km.,
2,784,000 inv. Gränsar: i n. till
Österr., s. Bulgarien, Turkiet, ö.
Bulgar, o. Rumän., v. Bosnien.
Berg: Balkan. Fl.: Donau, Save,
Morava, Drina. Prod.: frukt, vin,
tobak, hampa, säd, boskap, ost,
ull, trä, järn, koppar. Inv.: serb.,
bulgar., valak., zigenare, judar.
Relig.: grek.-kat.
Folkrepresentat.: skjuptschina. Hst.:
Belgrad. Öfr. st.: Kragujevats, Nisch,
Laskovats, Alexinats, Vranja. —
Hist.: S. ford. en del af det rom.
riket; senare und. bysantin. välde.
638 invandr. de slav. serberna.
1043 S. oafhäng. und. Stefan
Dobroslav. 1336/50 Stef. Duschan,
d. störste serb. furste, behärskade
äfven en stor del af det nuv.
europ. Turkiet. 1459 S. till Turkiet,
1718 till Österr., 1739 åter turk.
1817 S. oafhäng., 1885 olyckligt
krig med Bulgarien. Nuv. kon.
Peter (Petar) I, sed. 03.
serbiska språket o. lit. Serb. spr.
en gren af d. slav. spr.-stammen
m. dels cyrilliskt, dels lat. alfabet.
Lit. är rik på folksånger; men
und. turk. tryck blomstrade
folkpoesien föga. Und. befrielsekrigen
patriot. lyrik (Milutinovitsch).
serenād, fr., aftonmusik i fria
luften till ngns hyllning.
Seret, bifl. till Donau t. v., i
Bukovina o. Moldau, 416 km. l.
sergeant (-schant’), fr., lägsta
underofficersgrad.
Sergel, Joh. Tobias, bildh., f. 1740,
vistades 67/78 i It., d. 14.
Utförde: En liggande faun, Amor
o. Psyche, Gust. III, statyer af
Venus m. m.
sērie, lat., rad, talföljd.
seriös, fr., allvarsam.
Serkland, fornnord. geogr.,
serkernas (saracenernas) land, namn på
flere länder, ex. n. Afrika, en del
af Spanien.
sero venien’tibus ossa, lat., de,
som komma för sent, (få gnaga)
benen.
Serpa Pinto, Alex. Alb., port.
Afrikaresande, f. 1846, 48/58 i Amer.,
69 i ö. Afr., gmtågade Afr. 77/80,
83/86 i ö. Afr., d. 00 Lissabon.
serpentīn, gult l. grönt min.,
består af kiselsyra o.
magnesiumoxid, finnes i Sverige, Tyskld,
Frankr., på Grönld etc. Använd,
till ornament, vaser, bordskifvor
m. m. -dans, utföres af en
danserska i veckrika kläder und.
färgskiftande belysning.
serra, port., bergskedja.
Serrāno y Domin’guez (-i-), Franc.,
hert. de la Torre, sp. gen., f. 1810,
drottn. Isabella II:s gunstl.,
utr.-min. 63, trädde 68 på de
upproriskas sida, slog de kungliga vid
Alcolea, 69 regent, 74 diktator,
drog sig tillbaka eft. Alfonso XII:s
tronbestign., d. 85.
Sertōrius Quintus, rom. fälth.,
Marius’ anhäng. mot Sulla, gjorde
uppror i Span. 82 f. K., mörd. 72.
se’rum, lat., fysiol., blodvatten.
-terapī, botande genom
insprutande af serum.
serös, fr., fysiol., innehållande l.
afsöndrande serum.
servēra, fr., eg. tjäna; lägga för,
bjuda omkring.
servēt, fr., liten handduk till bruk
vid måltider.
servīl, lat., slafvisk, krypande.
servīs, fr., eg. tjänst; tillbehör,
manskap etc. till en kanon;
tillbehör till ett matbord.
servitör, fr., tjänare.
Ser’vius Tull’ius, 6:e rom. kon.
578/534 f. K., gaf Rom en ny
författn. o. nya murar, mörd. af
Tarquinius Superbus.
ser’vus, lat., tjänare, dräng.
serös, lat., liknande blodvatten
(serum). Serösa hinnor,
hinnor, s. afsöndra serösa vätskor,
ex. hjärtsäcken.
sēsam, arab., öppnande trollformel.
-olja erhålles ur fröna af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
