Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Sibiriska järnvägen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hildetand, som han besegrade på
Bråvalla hed.
Sigyn, nord. myt., Lokes hustru.
Sikajoki (Siikajoki), socken i fin.
landsk. Österbotten. Sl. 18/4 1808.
sikel, hebr., vikt hos de forne judarne.
Sikem, g. geogr., st. i
Samarien (Palestina).
sikhs, mohammed. sekt i Indien
sed. 1500, förenad 1794 till ett
kon.-rike, som Engld
underkufvade 1849.
Sikiang l. Pärlfloden, H. i Kina,
utfaller nära Kanton i Kin. haf..
1,150 km. l.
siklöjan, Coregonus albula L., af
laxfiskarnas familj, till 25 cm. l.,
allm. öfver hela landet samt i
Östersjön.
sikt, ty., uppvisn. af en växel.
Si’kyon g. geogr., gr. st. på
Peloponnesos.
Silen, Östra S. o. Västra S., sjöar
på gränsen mel. Värmland och Dal.
silen’tium, lat., tystnad.
Silēnus, se Seilenos.
silfver, Ag = 108, metall.
grundämne, förekommer i naturen dels
gediget, dels i förening m. andra
ämnen. Framställes i vårt land
af silfverhalt. blyglans gm
afdrifning. Hvitt o. mycket tänjbart;
lösligt i salpetersyra o. varm
svafvelsyra. Oxiderar ej lätt; förenar
sig lätt m. klor, brom, jod.
Smältpkt omkr. 1,000 °. Eg. v. 10,57.
Användes i fotogr., medicin, till
mynt, smycken, husgerådssaker m. m.
silfverblick, det i djupaste delen
af härden eft. blyoxidens
afdrifning kvarvar. silfret.
silfverglitt, detsma som blyoxid.
Silfverstolpe, 1) Ax. Gabr., skald,
f. 1762, 95 ledam. af sv. akad.,
1800 riddarh.-sekret., deltog i
utarbet. af rikets grundlagar, d. 16.
Skr.: Äreminnen öf. Birger Jarl
och Sten Sture d. y., smärre
dikter, sagor, satirer m. m. — Hans
bror 2) Gust. Abr., tidningsm.,
förf., f. 1772, 16 rikshistoriograf,
d. 24 ss. kyrkoh. Utg.: Litteratur
tidn. (95/97), Journal för sv. lit.
(97/12), skr.: Hist. öf. förh. mel.
Sverige o. Norige etc. (21/23) m. m.
— 3) Karl Gudm. Uno, hist.,
förf., f. 1840, 75 amanuens i
riksarkivet, 96 arkivarie där, d. 99. Utg. :
Sv. teaterns äldsta öden (82), Sv.
diplomatarium etc., Dikter m. m.
silhuett’, fr., skuggporträtt.
Silis’tria, bulgar. st. vid Donau,
12,133 inv. Flere gngr belägrad.
Siljan, insjö i Dalarna, gmfluten af
Öster-Dalälf., 285 kv.km.
silke, spånad, s. erhålles af den
hylsa (kokong), hvari silkesmasken
vid förpuppningen inspinner sig.
Silkesproduktionen härstammar fr.
Kina o. drifves nu is. i Ital. och
s. Frankrike.
silkesmasken, Bombyx mori L.,
insekt af fjärilarnas ordn., fr.
Kina, lefver på mullbärsträdets
blad o. odlas för det silke, som
erhålles af kokongen (af 6-7,000
larver erhålles 1 kg. råsilke).
sillsläktet, Clupea L., af
sillfiskarnes familj. Vanliga sillen,
C. harengus L., till 37 cm. l., allm.
i djupen af norra Atlanten,
Nord- och Östersjön, kommer und.
lektiden upp i omätliga skaror och
tränger fram till kusterna.
Sillfisket har sedan början af
medeltiden varit en högst betydande
näringskälla.
siluriska formationen, understa
format. af paläozoiska perioden.
Trilobiternas tidsålder. Inneh.
kalk, skiffer, kvartsit, gråvacka.
Silvānus, rom. myt., skogsgud, den
yppiga naturkraftens symbol.
Sim’birsk, ry. st. vid Volga, 44,111 inv.
Simferōpol, hst. på Krim, 60,876 inv.
simfåglar, Natatores, ordn. bland
fåglarna med kort näbb, korta
ben o. simhud mel. tårna. Hit
höra: andfåglar, årfotade fåglar,
långvingade s., gumpfotade fåglar.
Simla, sommarort i brit. Ostindien
i Himalaja. 13,836 m. of. hafvet.
Vice konungens sommarresidens.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
