Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Sibiriska järnvägen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förvärfvad (gm hjärn- l. hjärnhinneinflammat.,
utsväfningar o. s. v.).
sinolōg, kännare af kinesiskan.
Sinōpe, st. i M. Asien v. Svarta
haf. 8,000 inv. Hamn.
sinter, min. massor, s. bildas gm
afsättn. af i vatten lösta ämnen,
ex. droppsten, kiselsinter (se d. o.).
sinus, lat., trigonom. funktion, förh.
mel. den midt emot en spetsig
vinkel liggande sidan o. hypotenusan
i en rätvinkl. triangel. Jfr kosinus.
Sion, se Sitten.
sioux (sû), n.-amer. indianstam i
Dakota, omkr. 43,000.
Sioux City (sû sitt’i), stad i Iowa
(N.-Amer.) vid Missouri, 45,000
inv. Slakterier.
sir (sörr), eng., herre (tilltalsord,
baronet- o. knighttitel).
sirap, brun l. hvit koncentrerad
sockerlösn., biprod. vid
sockerfabrikation.
sirdar, pers., öfverbefälhafvare,
högsta värdighet i turkiska armén.
Sir Darja, ford. Jaxartes, fl. i v.
Centr.-Asien, utf. i Aralsjön, 2,072 km. l.
sire (sīr), fr., allernådigste herre
(i tilltal till kgr o. kejs.).
sirēner, gr. myt., flodguden Akeloos’
döttrar, förtrollade gm sin sång.
Sīrius, klaraste stjärna i Stora
hundens stjärnbild.
sirocco, se scirocco.
Sismon’di, Jean Charl. Simonde de,
hist. förf., f. 1773 Genève, d. där
42. Skr. öf. Italiens, Frankrikes
hist. m. m.
sista smörjelsen, en af kat.
kyrkans 7 sakrament, verkställes gm
att smörja döendes ögon, öron,
näsa, mun o. s. v. med invigd olja.
Sis’yfos, myt. kon. i Korint, måste
i underjorden vältra en sten
uppför ett berg, hvarifrån den alltid
åter nedrullade.
Sitten l. Sion, hst. i kant. Wallis
vid Rhône, 6,048 inv.
sit tibi terra levis, lat., må mullen
hvila lätt på dig!
situation, fr., läge, tillstånd.
sit vēnia verbo, lat., med förlof
sagdt.
Siva l. Schiva, indernas 3:e gud,
verkar förstörande o. tillika lifgifvande.
Sixtinska kapellet, påfvens
privatkapell i Vatikanen, uppfördt 1473
under påfven Sixtus IV,
världsberömdt för sina fresker af
Michelangelo; s. madonnan, en sed.
1750 i Dresdengalleriet befintlig
bild af madonnan, målad af Rafael.
Sixtus, 5 påfv.; betydande blott
S. V, eg. Felix Peretti, f. 1521, af
låg börd, 66 bisk., 70 kardin., 85
påf., reg. energiskt, grund.
vatikan. bibliot, d. 90.
sjubben, se tvättbjörnen.
sjukgymnastik, se gymnastik.
sju sofvare, 7 kristna ynglingar, s.
enl. legenden 251 dolde sig i en håla
vid Efesos och vaknade först 446.
sjusofvaren, Myoxus Schreb., släkte
bland gnagarna. Vanliga s.,
M. glis, 16 cm. l., Mel.- o.
Syd-Europa, sofver 7 månader på året.
sjustjärnan l. plejaderna,
stjärngrupp i Tjuren
sju underverk, världens, kallades
i forntiden egypt. pyramiderna,
Semiramis’ hängande trädgårdar
(Babylon), Artemistemplet (Efesos),
den olymp. Zeus af Feidias,
mausoléen i Halikarnassos, kolossen
på Rodos, Faros vid Alexandria.
sju vise, Greklands: Solon, Tales,
Pittakos, Bias, Kilon, Kleobulos,
Periandos, 620/548 f. K.
sjuårskriget, 1) nordiska, 1563/
70, krig mel. Erik XIV o. Fredr.
II af Danm., slutade gm fred. i
Stettin 70. — 2) preussiska,
1756/63, krig fördt af Fred. II af
Preuss. mot Österr., Sachs., Ryssld,
Frankrike, Sverige, slutade gm
fred. i Hubertusburg 63.
själavandring (metempsykos), i
äldre religionsformer förekommande
lära, att själen såväl före
som eft. detta lifvet bor i en
annan kropp l. genomvandrar flere.
själfantändning, antändning utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
