Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Sköldpadd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på växter. Af gummilacka-s.,
Coccus lacca Kerr., i O.-Ind. på
fikonträd, erhålles gummilacka.
Äkta koschenill-s., C. cacti L.,
lefver på nopalkaktusen, lämnar
koschenill o. andra röda färger.
Manna-s., C. manniparus Ehrbg.,
orsakar gm sina styng mannas
framsipprande ur mannabuskens
(Tamarix maunifera) grenar.
Kermes- l. karmosin-s., Leucanium
ilicis L., lefver i s. Europa på en
ek-art (Quercus coccifera) o.
lämnar röd färg.
sköldpadd, plattor af ryggskölden
på hafssköldpaddan. Användes s. horn.
sköldpaddor, Chelonia, ordn. bland
kräldjuren: land-, sötvattens-,
hafs-s. Den största, jätte-s., är
öf. 2 m. l. och väger 500 kg.
Välsmak. kött, sköldpadd.
sköna konster, byggnads-,
bildhuggar- och målarkonst.
skörbjugg, Scorbutus, gm felaktig
blodblandn. uppkommen sjukd.,
s. is. yttrar sig i svallning och
blödn. af tandköttet, blodfläckar
und. huden. En följd af
bristfällig föda och fukt. Behandling:
citronsaft, friska vegetabil. födoämnen.
Slaffloden, namn på Mackenzie-fl.
mel. Athapaska o, Stora Slafsjön.
Slafkusten, se Guinea.
slafveri, en mskas tillstånd, hvari
hon betraktas s. en annan mskas
egendom, förekom på de äldsta
kulturstadierna hos alla folk ss.
en följd af krigsfångenskap; hos
grekerna var flertalet af folket
slafvar. Kristendomen sökte länge
förgäfves att upphäfva detsma.
Under det s. fortfor i orienten,
infördes det i Amerika eft. dess
upptäckt gm rof, köp o. transport
af negrer, men afskaffades i 19:e
årh. (först slafhandeln, sedan s.
själf), 1833 i de brit. besittningarna,
1863 i unionen; i Brasilien
är dess afskaffande definitivt sed.
1888, i orienten inskränkt genom
eng. inflyt. Antislafverikongressens
i Bryssel 1889 bestämmelser
trädde i kraft d. 2/4 02.
slaganfall, Apoplexia sanguinea, s.
yttrar sig i mer l. mindre
plötsligt inträffande förlamningsföreteelser,
uppkommer vanl. i följd
af emboli i en hjärnartär l. af
trombos i en hjärnven, äfven gm
bristning i hjärtväggen o. plötsl.
lungödem. Slaganfall förorsakade
gm blödning kallas blodslag.
Slagelse, dan. st. på Själland,
8,958 inv.
slagg, affall vid smältningsprocesser.
Denna förr värdelösa produkt
använd, nu till framställn. af fosforsyra,
till byggnadsmaterial m. m.
Slagheck (Slaghök), Didrik, en
westfalisk prästs oäkta son, kom
1510 i Kristian II:s ynnest, var
verksam hjälpare vid Sthms
blodbad 20, ärkeb. i Lund 21,
lefvande bränd 22.
slaglod, se lödning.
slang, eng., ovårdadt språk, gatspråk.
slaver, folkgrupp af den indoeurop.
stammen, is. i östra Europa.
slaviska språket, gren af den
indoeurop. språkstammen: 1) ryska,
2) vend., böhm. l. tschek., pol. l.
leckiska, 3) sloven., serb.,
nybulgar., 4) fornslav. språket.
slavofīl, ifrare för slaverna.
Slavōnien, kon.-rike, bildar m.
Kroatien ett österr. kronland.
sleeper (slī-), se sliper.
Sleipne, nord. myt., Odins
8-fotade häst.
slembildning, katarralisk affektion
af luftstrupen och magen.
slentriān, ty., gammal vana.
Slesvig, 1) till 1866 dan. hertigd.,
n. delen af nuv. preuss. prov.
Slesvig-Holstein; 2) hst. i
S.-Holstein, vid Slien, 20,000 inv.
Slesvig-Holstein (Schleswig-H.),
preuss. prov. mel. N.- o. Ö.-sjön,
19,004 kv.km., 1,504,339 inv.,
hvaraf 150,000 dan. Hst. Slesvig.
Hist.: ford. 2 skilda hertigd., som
senare kommo und. dan. välde
och förenades. 1848 tillsattes en
provisorisk regering, strid mel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
