Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Sofiero ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
4 satser med olika karaktär o. tempo.
sond (sångd), fr., kir. instrum. till
undersökn. af sår o. gångar i
kroppen. -era, undersöka, utforska.
Sondén, 1) Per Ad., präst,
litter.-hist., f. 1792, d. 37 ss.
komminister i Sthm. Utg. kritiska uppl.
af sv. förf., Dikter m. m. — 2)
Dennes bror Karl Ulrik, läkare,
f. 1802, d. 75, förtjänt om
sinnessjukvården. Förf.
Sonderburg, st. i Slesvig-Holstein
på Alsen, 6,000 inv. Hamn.
Sonderhausen, hst. i
Schwarzburg-S., 7,380 inv. Slott.
sonett’, it., 14-radig dikt i 2 afdeln.,
af hka den första består af två
4-radiga strofer med rimställning,
abba, abba, den andra af två 3-rad.
strofer med rimställn. cdc, dcd.
Songarīet, se Dschungariet.
sonōr, lat., välljudande.
Sontag, Henriette, ty. sångerska, f.
1806 Koblenz, d. 54 Mexico. Sed.
28 gref. Rossi. Utomordentl. firad
i Tyskld, Engld, Frankr.
sool (sål), ty., koksalthaltigt vatten.
-bad, bad i koksalthalt. vatten.
sōpor, lat., läk., dvala.
soprān, it., högsta sångstämman,
egendoml. för kvinnor, gossar o. kastrater.
Sorac’te, berg n. om Rom.
Sorāta, högsta topp på Anderna i
Peru, 6,550 m. h.
sorber, ford. slav. folk i ö. Thüringen.
sor’bet, arab., kylande dryck af
vatten, fruktsaft m. m.; äfven ett
slags glace.
Sorbonne (-bånn’), till 1789 teol.
fakult. i Paris, stiftad omkr. 1252
af Rob. de Sorbon, nu byggnadskomplex
af vetenskapl. institut samt univ.-bibl.
Sorbus L., Pomaceæ. S. aucuparia
L., rönn, i Europa, n. Asien; af
bären sprit, ättika m. m.;
S. scandica L., svensk oxel, bären
ätliga; S. domestica L., sydeurop.
oxel, i Italien, Frankrike, n.
Afrika; frukten ätbar. S. torminalis
Ehrh., tysk oxel, i mel. Europa,
Kaukasus, med välsmakande frukt.
sordīn, it., dämmare på violin o.
piano. Sor’do, dämpadt.
Sorēl, Agnes, fr. kon. Karl VII:s
älskarinna, f. 1409, d. 50.
sorīt, gr., kedjeslut.
sorksläktet, Arvicola Lac,
däggdjur af gnagarnas ordn.
Vattensorken, A. amphibius L., 28 cm.
l., i Europa, n. Asien, vid vatten,
förstör trädrötter, äter fisk;
åkersorken, A. agrestis, L., 15 cm. l.,
Europa, v. Asien, förtär
rotfrukter m. m., ytterst skadlig.
Sorma, Agnes, (grefvinna Mito v.
Minotto) ty. skådesp., f. 1865
Breslau, sed. 90 i Berlin, framstående
som Ofelia, Desdemona, Nora m. fl.
Sorren’to, it. st. vid Neapol. viken,
8,933 inv. Hamn.
sort, fr., slag, beskaffenhet. -era,
afsöndra, ordna; lyda under. -erad,
väl försedd m. olika slags varor.
-iment’, urval, välförsedt lager.
sortie (-tī), fr., utgång; s. de bal,
elegant balkappa.
Sorö, dan. st. på Själland, 2,241
inv. Ford. namnkunnigt gm sitt kloster.
sospiran’do, it., tonk., klagande.
sostenūto, it., tonk., uthållande.
Sotberg, Erik af, språkforsk., f.
1724, d. 81 ss. tit. kansliråd. Utg.:
Ulphilas illustratus (52/55),
Anmärkningar öfver sv. språket (73)
m. m.
Soten, namn på den öppna,
stormiga delen af Kattegatt, utanför
Kville e. Sotenäs härad i Bohusl.
sotēr, gr., återlösare, frälsare.
sothönan, Fulica atra L., af
vadarnes ordn., 43 cm. l., i Europa,
mel. Asien. Hos oss flyttfågel.
sotnje, ry., ett kompani l. skvadron
vid de ry. kosacktrupperna l. landtvärnet.
sottīs, fr., dumhet, otidighet.
sotto voce (-våtje), it., tonk.,
halfhögt.
sou (sû), fr. kopparmynt, 5 centim.,
= 3 ½ öre.
Soubise (subīs), Charl. de Rohan,
furste af, fr. marsk., f. 1715,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
