Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Sparreholm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hos Gustaf Vasa, användes i mnga
värf, undertryckte Dackefejden, d.
54. — Dennes son 3) Erik, statsm.,
f. 1550, utverkade 87 Sigismunds
val till pol. kon., understödde
denne mot hert. Karl, afrättad i
Linköping 1600. — 4) Gust. Ad.,
gref., ämbetsm., f. 1802, 48/56
just.-statsmin., d. 86 ss.
riksmarskalk. — Dennes syssling 5) Per
Geo., sjömilitär, rom.-förf., f.
1790, 32/56 öfverste vid sjöartilleriet,
d. 71. Skr. hist. rom.: Den
siste friseglaren (32), Sjökadetten
50 m. m. — Dennes syssling 6)
Erik Josias, gref., ämbetsm.,
riksdagsm., f. 1816, d. 86 ss.
landshöfd. i Älfsb. l. 7) Nils
Gustaf Alex., (brorson till S. 4),
politiker, f. 1834, riksdagsman sed.
62, 70 i 1:a kamm., hvars talman
han varit 96/08.
Sparreholm, gods i Södermanlands l.
sparris, Aspar’agus L., Asparageæ.
A. officinalis L., i Europa, odlas
för de ätliga skottens skull.
Sparrsätra, socken i Uppsala l.
Slag 1247.
Sparta (g. geogr. Lakedaimon),
hst. i Lakonien vid Eurotas. Nuv.
Sparti, 13,472 inv. Äldsta inv.
pelasger; senare grundades en
aristokr. republik; hegemoni öfver
Grekland.
Spar’tacus, anför. för de
upproriske gladiatorerna i Rom i det
s. k. slafkriget 73 f. K., stupade
71 i strid i Lukanien.
Spartiven’to, Kap. S., Italiens
sydspets vid Joniska hafvet.
spasm, gr., krampaktig ryckning i
musklerna. -ōdisk, krampaktig.
speaker (spīker), eng., talman i
eng. underhuset.
specerīer, fr., kryddvaror.
speciāl, lat., särskild. -ist’, den,
s. i ngt fack ägnar sig åt ngn viss
gren, s. är hans specialitet.
-iter, särskildt.
spēcie, lat., om ett visst myntslag:
i silfver. -riksdaler, ford.
silfvermynt i de skandinaviska
länderna = 4 kr.
speciell’, lat., särskild.
spēcies, lat., art i mots. till genus.
speci|ficēra, lat., uppteckna,
uppräkna styckevis. -fīk, det
egendoml. för ngt; om vikt, se
egentlig vikt.
specifikt värme, se egentligt värme.
spēcim|en, lat., prof. -inera,
aflägga prof.
spedit|ion, it., varuafsändn. -ör,
afsändare af varor.
spegel, kropp med glatt l. polerad
yta, s. har förmågan att återkasta
ljusstrålarna i sma ordn. s. de
infalla, o. hvarigm det lysande
föremålet blir synbart. Ytan är
vanligen fullkomligt jämn (plan s.),
i hkt fall bilden blir lika med
föremålet o. på sma afstånd
bakom s. som föremålet befinner sig
framför densma. Polerad metall
lämpar sig bäst för s., men
vanligen användas tunna glasplattor
öfverdragna med s. k. tennfolium
o. försilfrade. Till s. med buktig
yta höra cylindriska, koniska o.
sfäriska s. Konkava s. (bränn-s.)
ha en brännpkt, hvari alla med
axeln prla strålar förena sig.
Konvexa s. gifva förminskade,
konkava förstorade bilder af föremål,
s. ligga mel. s.-ytan o. brännpktn,
omvändt af föremål, s. ligga utom
brännpktn.
Spegel, Haqvin, språkf., andlig
skald, f. 1645, d. 14 ss.
ärkebiskop. Inlade stor förtjänst om
kyrko- o. undervisningsväsendet.
Skr. psalmer, didakt. arb. Gudz
verk o. hvila, Glossarium
suiogothicum, Skrifteliga bevis hörande
till sv. kyrckiohistorien m. m.
Speier, hst. i Rhenpfalz vid Rhen,
21,857 inv. Bisk., katedral, mus.
Namnkun. riksd. 1529.
spelskobolt, min., koboltarsenik,
tennhvitt, Sachsen, Böhmen, Steiermark.
Ger med pottaska o kvarts blått glas.
Speke (spīk), John, eng.
Afrikaresande, f. 1827, 54 m. Burton i
Somali, uppt. 58 Ukereve, 60 i
Sansibar, 63 Gondokoro; uppt.
Nilens källor, d. 64 Bath.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
