Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Sparreholm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
o.) 88, dömd till döden s.
förrädare 90, senare ry. gen. o. grefve,
08/09 Finlds 1:e gen.-guv., d. 19.
springflod, se ebb och flod.
springmasken, Oxyuris
vermicularis, en liten 1 cm. l. rundmask;
vanl. hos barn, bor i grof- o.
ändtarmen, förorsakar klåda kring
ändtarmens öppn.
sprit, blandning af alkohol o.
vatten af växlande styrka. S. k.
koncentrerad s. bör innehålla 88
vol.-proc. alkohol o. har en eg. v.
af 0,84.
sprittillverkning, smnfaller t. stor
del med brännvinstillverkningen
o. består af följande hufvudoperat.:
mäskens beredn. af potatis l. säd,
mäskens jäsn. o. den jästa
vätskans destillering. Vid 1:a
destillat. medfölja ett slags alkoholer,
finkeloljor, hka ha obehaglig lukt
o. smak samt äro i hög grad
skadliga för organismen.
sprudelsten, vid varma, kalkhalt.
källor afsatt kalksinter.
Spruner, Karl, ty. hist. förf., f.
1803 Stuttgart, d. 92; ber. för sina
hist. kartverk.
språk. Språken kunna återföras
till ett ur- l. grund-s., hvarifrån
de olika s. ha utvecklats, s.
tillsammans bilda en s.-stam.
S.-stammen sönderfaller i s.-familjer,
dessa i enskilda s., dessa åter i
dialekter (moder-, dotter-, syster-,
bländnings-s., skrift-s.).
språklära l. grammatik,
framställn. af ett språks väsen o.
lagarne för dess byggnad.
Sönderfaller i: ljudlära, ord- l. formlära,
satslära l. syntax.
språkrensning, se purism.
språkrör, trattform. rör, hvarigm
rösten förstärkes, så att den hörs
på långt afstånd.
sprängolja, nitroglycerin (se d. o.).
sprängört, se Cicuta.
Spurgeon (spördschön), Charles,
eng. baptistpred., f. 1834, sed.
54 i London, där han predikade
under oerhördt tillopp, d. 92 Mentone.
spygatt, sjö., sidohål på däck,
hvarigm vatten kan afrinna.
spänstighet l. elasticitet,
kroppars egenskap att, sedan de gm
yttre kraft tvingats förändra sitt
läge till en viss gräns, kunna
återtaga detsma, sedan kraften
upphört att verka.
square (skwär), eng., fyrkant,
öppen plats med planteringar.
squatter (skwått’-), eng., nybyggare
i N.-Amerika, s. utan rätt slå sig
ner på en annans område.
squaw (skwå), gift indianska.
squire, se esquire.
S. T., Salvo titulo (se d. o.).
stab, kr., de personer, s. föra befäl
öfver de olika truppafdelningarna.
En högre stab är generalstaben.
stābat māter, lat., (Jesu) moder
stod (vid korset), begynnelseorden
till en andl. sång i kat. kyrkan.
stābel, lat., stadig, varaktig.
Stābiæ, g. geogr., kustst. i
Kampanien, förstörd af Vesuvius 79 e. K.
stabīl, lat., stadig, varaktig. -itēt,
stadighet, stadga, varaktighet.
staccāto, it., tonk., med stötningar.
Stade, st. i Hannover, nära Elbe,
10,840 inv.
stādium, lat., rännarebana; rom.
längdmått (= 185 m.); skede.
stadsfullmäktige, myndighet, s. i
stad med öfver 3,000 inv. utöfvar
kommunens beslutanderätt.
Staël v. Holstein (stāl-), Anne Louise
Germaine, fr. förf., f. Necker 1766
Paris, d. där 17. Skr. rom., De
l’Allemagne m. m.
stafett’, it., ridande ilbud.
Staffa, ö bland Hebriderna med
Fingalsgrottan.
staffage (-āsch), fr., figurer i
förgrunden af en landsk.-målning.
Staffan, pseud. f. P. F. Vidmark.
stafflī, ty., arbetsställning för
målare.
Staaf, Karl Alb., jurist, polit., f. Sthm
1860, en af stift, af »Verdandi»
i Upps., 93 adv. i Sthm, sed. 96
ledarn, af 2:a kam., 05 konsult,
statsr. och s. å. statsmin., afg. 06.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
