Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Stationera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nationalekonom, f. 1864, sed. 03 prof. vid
Göteborgs högskola. Har i pressen
och broschyrform behandlat sociala spörsmål.
Steffens, Henr., filos., naturf., f.
1773 Stavanger, d. 45 ss. prof. i Berlin.
Stegeborg, nu ruin, ford. befäst
slott i Östergötland. Sl. 1598.
steglitsan, Acanthis carduelis L.,
af tättingarnas ordn., 13 cm. l.,
Europa, nordv. Afrika. Stann-,
burfågel.
stegräknare, se pedometer.
Steiermark, österr. kronland,
hertigd., 22,454 kv.km., 1,356,494 inv.
Hst. Graz.
Stein, 1) Heinr. Friedr. Karl,
frih. von o. zu, preuss. statsm., f.
1757, 04 min., reorganiserade sed.
07 staten, 07 landsförv. af
Napoleon, 13 åter, tillbakasatt af
reaktionen, d. 31. — 2) Lorenz v.,
statsekon., f. 1815 Ekernförde, sed.
55 prof. i Wien, d. 90. Skr. ang.
socialism, kommunism m. m.
Steinmetz, Karl Friedr. v., preuss.
gen., f. 1796, 70 öfverbefälh. för
1:a armékåren, 71 fältmarsk., d. 77.
Steino, en af gorgonerna (se d. o.).
steklar, Hymenoptera, insektordn.
med bitande mundelar, 4 hinnaktiga,
nakna vingar, fullst. förvandling.
stelkramp, en länge ihållande,
ofrivillig smndragn. af musklerna.
stella, lat., stjärna.
Stenbock (Steenbock), urgammal
sv. ätt. 1) Gust. Olofsson, frih.,
fälth., f. i slutet af 1400-talet, 1561
frih., 69 riksmarsk., d. 71. —
Dennes dotter 2) Katarina, Gustaf
Vasas 3:e gemål, se Katarina.
— Dennas bror 3) Olof
Gustafsson, frih., riksr., f. omkr. 1540,
någon tid fångvaktare för Erik
XIV, s. han misshandlade, hvarför
hert. Karl lät skjuta honom. —
4) Gust. Otto, gref., fälth., f. 1614,
utmärkte sig und. 30-år. kriget,
58 gen.-guv. öfver Skåne, Halland,
Bleking, 64 riksamiral, d. 85. —
Dennes son 5) Magnus, gref.,
fälth., f. 1664, guv. of. Skåne 07,
räddade landet fr. danskarne gm
segern vid Hälsingborg 10, segrade
vid Gadebusch 12, fången vid
Tönning 13, d. 17 som fånge i
Köpenhamn.
stenbocken, 1) Capra ibex L.,
däggdjur af getsläktet, 1,5 m. l.,
förekommer nu blott på bergen mel.
Piemont o. Savoyen, hufvudsakligast
i Cognedalen; skyddas af
italienska konungen. — 2) S. l.
Capricornus, 10:e tecknet i
djurkretsen.
stenbräcka, se Saxifraga.
Stendal, preuss. stad i provinsen
Sachsen, 25,000 inv.
Stendhal, se Beyle.
stengeten, Capella Blas & Keys.,
Pecora. C. rupicapra Blas & Keys.,
till 1 m. l., på Alperna,
Pyrenéerna, flockvis i närh. af
snögränsen. Köttet välsmakande.
Stenhammar, 1) Joh., skald, f. 1769,
d. 99. Besjöng Grefve Balzar Horn
o. Segern vid Svensksund. —
Dennes halfbror 2) Krist., präst,
naturf., f. 1783, d. 66 ss. prost i
Linköp, stift. Skr. ang. svenska
lafvarna m. m. — Dennes
svärdotter 3) Fredrika, sångerska,
f. Andrée 1836, 55/80 vid kgl.
operan, d. 80. — 4) Karl Vilh.
Eug., komp., f. 71 Sthm, f. n.
dirigent vid orkesterföreningen i
Göteb., har komp. flera
musikdramer, orkestersaker,
klaverstycken, solosånger m. m.
Stenkil, kon. i Sverige 1060/66.
Stamfar för Stenkilska ätten, 1060/1125.
stenkol, fossila kol is. från
s.-formationen, förekomma i vidsträckta
lager, s. k. s.-flötser. Svarta l.
gråsvarta, tunga, mer l. mindre
glänsande. I N.-Amer., England,
Belgien, Frankr., Tyskld, Sverige i
trakter kring Höganäs. -s|formationen,
nedifr. räknadt den 3:e
afdeln. af paläozoiska perioden.
Kryptogamernas, de första
spindeldjurens och insekternas tid.
-s|kreosot, se fenol.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
