Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - Temperera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ex. en antimon- och vismutstaf
till en ring o. ena lödstället
uppvärmes, uppkommer en i bestämd
riktning gående elektr. ström, o.
en af flere sdna element smsatt
ring (termoelektrisk stapel) är i
förening m. en galvanometer det
känsligaste medlet f. uppmätande
af små värmeverkningar. -grāf,
gr., själfregistrerande termometer.
-kemī, den del af kemien, s.
handlar om värmeutvecklingen vid
kem. reaktioner (ex. föreningar
o. d.). -mēter, gr., instrument f.
bestämmande af värmegraden,
består af ett fint, till kula l. dylikt
vid ena änden utblåst glasrör,
fylldt m. kvicksilfver l. alkohol
o. sed. lufttätt tillsmält. Celsius’
t. betecknar fryspunkt, m. 0° och
kokpkt m. 100°, Réaumurs m.
resp. 0° o. 80°, Fahrenheits m.
resp. 32° o. 212°. Maximi- o.
minimi-t. består af två
horisontella rör, det ena fylldt m.
kvicksilfver, det andra med alkohol, m.
små stafvar af stål i den förra o.
glas i den senare, s. stanna på
högsta och lägsta värmegraden.
Bréguets metall.-t. består af tre
olika, spiralvridna smnlödda
metallremsor m. olika utvidgningsförmåga.
Termonde (-månd’), se Dendermonde.
Termo’pylai, lat. Thermo’pylæ,
g. geogr., bergpass mel. Hellas o.
Tessalien. Slag 480 o. 191 f. K.
Ter’ni, st. i mel. It., 30,641 inv.
Ter’pandros (lat. Terpander), gr.
lyriker fr. Lesbos i 7:e årh. f. K.
Grundläggaren af den gr. tonkonsten.
terpentīn, ett slags balsam, s.
erhålles gm inskärningar i fl.
barrträds stammar, lämnar vid
destill. t.-olja o. kolofonium. Anv.
dessutom äfv. t. sigill-lack,
fernissor, kitt m. m. -olja, färglös
vätska, erhålles gm destillation
af t.; egendoml. lukt o. brännande
smak, lösl. i alkohol o. ättiksyra,
men löser själf svafvel, kautschuk,
hartser m. m. Eg. v. 0,88; kokpkt
152/160°. Anv. t. målarfärg, fernissor,
i med. m. m. -trädet, se Pistacia.
Terpsikōre, gr. myt., en af de 9
muserna, danskonstens gudinna.
terra, lat., jord; t. firma, fastland,
fast mark; t. incog’nita, obekant
land; område, på hkt man ej är hemmastadd.
terracott’a, it., föremål af bränd
lera, is. från forntiden. Särdeles
berömda de från Tanagra.
Terranōva, st. på s. Sicilien vid
Medelhaf., 22,114 inv.
terrārium, lat., växthusformadt
glaskärl t. förvaring i rum af
växter, amfibier, insekter o. d.
terrass’, trappform. upphöjn. i
trädgård, på tak o. d.
terrier, eng., »jordhund», namn på råtthund.
territōri|āl, lat., beträffande ett
-um, distrikt, område; i N.-Amer.
blifvande unionsstat.
terrorism’, lat., skräckvälde, is.
jakobinernas i Frankr.
terräng’, fr., land, mark; delas i
militär. hänseende i öppen, fri
och kuperad t.
ters, lat., tonk., 3:e tonen i en
tonskala.
terserōl, it., fickpistol.
Tersērus, Joh. Elai, teol., f. 1605,
58 bisk. i Åbo, afsatt 64, 65
kyrkoh. i Sthm, 71 bisk. i Linköp.,
d. 78. Förf.
tersett’, it.,trestämmigt sångstycke.
tersīner, it., 3-rad. af 5- l. 6-fotade
jamber best. strofer; rimformel
aba, bcb, cdc o. s. v.
Tersmēden, Per Reinh., polit.,
publ., f. 1805, fr. 53 lång tid
medarb. i Aftonbladet, d. 80.
tertia (-tsia), lat., den tredje; 3:e
klassen i en skola; hand., näst
sämsta slaget af bräder; boktr.,
ett slags boktryckarstil mel. mittel o. text.
tertiān, lärjunge i skolans 3:e klass;
mixtenstämma i orgel.
tertiärformationen, geol., den 3:e
stora geol. formationen, indelas i
eocēn l. undre, miocēn l.
mellersta o. pliocēn l. öfre
tertiärformat. Utgöres af sandsten,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
