Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - Thomasius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tibet, kin. land mel. Himalaja o.
Kuenlun, omkr. 2 mill. kv.km.
o. öfver 2 mill. inv.; jordens
största högland; torrt klimat, kalla,
snöfattiga vintrar o. varma, regnlösa
somrar; rik fauna. Hst.: Lhasa.
tibet, fin väfnad af kamull.
Tibull’us, Albius, rom. eleg. förf.,
f. omkr. 43 f. K. Rom, d. där
omkr. 20 e. K.
tic douloureux (-dulurö), fr., se
ansiktssmärta; t. convulsif
(-kångvylsif’), kramp i ansiktsmusklerna.
Tichatschek, Jos. Alois, böhm.
operasång., f. 1807, sed. 38 vid
hofteat. i Dresden, d. 86. Hjältetenor.
Tichnor, Geo., n.-amer. lit.-hist., f.
1791 Boston, d. 71 ss. prof. i
Cambridge (Amer.). Skr.: Hist.
of span. litt. m. m.
Ticino (titschī-), se Tessin.
Tidaholm, stad i Skarab. l. vid
Tidan; omkr. 5,000 inv. (10).
Stadspriv. fr. 1/1 10.
Tidan, flod i Västergötl., uppr. på
smål. högland., utf. vid Mariestad
i Vänern.
Tidemand, Adolf, nor. genremål.,
f. 1814 Mandal, d. 76 Kristiania.
Tiden, 1) 47/51 af V. F. Palmblad
utg. konserv. morgontidn. — 2)
Af K. P. Arnoldson o. sed. af
Hj. Branting 84/86 utg. aftontidn.
tidlösa, Colchicum autumnale L.,
Colchicaceæ, vild i s. och mel.
Europa; hos oss i trädgårdar. Giftig.
tidräkning, se kalender.
tidrör, t. granatkartescher begagn.
antändningsrör, som kunna ställas
(temperas) för viss bränningstid.
tidsekvation, den tid, s. skall
läggas till l. dragas från ett ställes
medeltid f. alt få dess verkliga soltid.
Tieck, 1) Joh. Ludw., ty. förf., f.
1773 Berlin, d. där 53. Hufvudm.
f. nyromantiken. Skr. dramer,
satirer, roman., förträffl. sagor
m. m. — Hans bror 2) Friedr.,
bildh., f. 1776 Berlin, d. där 51.
Tien-tsin, kin. hamnst. v. Peiho,
Pekings hamn, 800,000 inv.
Tietjens, Thérèse, ty.
operasångerska, f. 1831 Hamburg, d. 77
London; äfv. bek. för sin välgörenhet.
Tiflis, ry. guvern. i Kaukasus, 44,607
kv.km., 1,051,032 inv. Hst. T.
vid Kur, 160,645 inv. Fästn., 2
ärkeb., bad, muséer.
tigern, se kungs-t;
tigerormen, Python, giftfritt
ormsläkte i s. Asien och på
Sunda-öarna. P. tigris blir ända till 8
m. l.: ofta i menagerier.
Tigerstedt, 1) Karl Konstant.,
fin. hist., f. 1822, 80 tit.-prof. Skr.:
Handl. rör. Finlands hist., m. m.
— Hans son 2) Robert, fysiol.,
f. 1853, 86 prof. vid Karol. instit.,
fr. 1900 prof. i Hälsingfors. Skr.:
Studien über mechan. Nervenreizung,
Blodomloppets fysiologi m. m.
tiggarmunkar, urspr. franciskaner
o. dominikaner, sedermera äfv.
karmeliter o. augustiner m. fl.
Tiglatpileser, se Teglattfalasar.
Tigrānes, namn på flere af
Armeniens forna kgr; mest bekant är
T. II, den store, f. 121, d. 36
f. K.
Tigris, fl. i främre Asien, uppr. på
Taurus, bildar m. Eufrat utloppet
Schat-el-Arab i Pers. viken, 1,870
km. l., omr. 358,000 kv.km.
Tilburg, holl. st. i N.-Brabant, med
omkr. 45,625 inv.
tiles (tajls), eng., tegelplattor till
beläggning af golfytor.
Tilly, Jean Tserclaes de, fälth., f.
1559 på slottet T. i Belgien, 10
bai. fältmarsk., 19 anför. f. ligans
här, 30 kejserl. generalissimus,
stormade 31 Magdeburg, s. å.
slagen vid Breitenfeld, 32 sårad v.
Lech, s. å. d. i Ingolstadt.
Tilsit, st. i Ostpreuss. v. Memel,
37,110 inv. Betyd. handel. Fred
7—9/7 1807.
timbre (tängbr), fr., klocka utan
kläpp; röstens klangfärg; stämpel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
