Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V, W - Welhaven ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
omintetgörande af welfsks stämpl.
för kon.-riket Hannovers återställande.
Welhaven, Joh. Sebast.
Cammermeyer, nor. skald, f. 1807 Bergen,
46 prof. i Kristiania, d. där 73.
Wergelands motstånd. Skr.:
Norges dämring, dikt., resebilder
m. m. Saml. skr. (1868), 8 bd.
velin (-läng’), fr., fint pergament,
hvitt, glatt, maskinpapper; fina fr. spetsar.
Vellej’us Paterculus, Marc., rom.
hist., f. omkr. 19 f. K.
Wellesley (wäll’esle), Rich. Cowley,
eng. markis o. statsm., f. 1760
Dublin, bror t. Wellington, 97/05
gen.-guv. i O.-Ind., 09/12 utr.-min.,
21/28 vicekon. af Irld, 33/34
lordlöjtn. där, d. 42.
Vellétri, st. i mel. Ital., 19,574 inv. Ärkeb.
Wellington (wäll’ingtön), st. på s.
kusten af den norra Nya
Zeelands-ön, 49,344 inv.
Wellington (~), Arth. Wellesley,
hert. af W., eng. fälth. o.
statsman, f. 1769, 94 i Holld, 97
Ostind., 08 öfverbefälh. i Portugal
o. Span., eröfr. 12 Madrid, segr.
13 vid Vittoria, 15 vid Waterloo,
27 öfv.-befälh. för eng. landarmén,
28/30, 34/35, 41/46 torymin., d. 52.
Wellingtōnia Lindl., Coniferæ.
Mammutträdet, W. gigantea
Lindl., skogsträd på Sierra Nevada
i N.-Amer., blir ända till 135 m. högt.
veloce (-lōtje), it., tonk., hastigt.
velocipēd, fr., lätt, 2-hjul.
(bicykel) l. 3-hjul. (tricykel), fordon,
s. den åkande själf framdrifver gm
trampning; äfven flersitsiga samt
vatten-v, o. v. för ånga, fotogen,
elektricitet finnas.
Veltlin, alplandsk. i öfre Ital.,
gmflut. af Adige.
velūr, fr., sammet l. sammetsart. fris.
ven, lat., anat., blodåder, jfr.
vener.
Wenceslav l. Wenzel, 1) hert. af
Böhm., mörd. 935, kanonis.; —
2) ty. kon., son t. kejs. Karl IV,
f. 1361, kon. i Tyskld o. Böhm.
78, afsatt 1400 f. oduglighet o.
godtycke, d. 19. Gynnade Hus.
Vendée (vangdé), dep. i v. Frankr.
7,016 kv.km., 441,311 inv. Hst.
La Roche-sur-Yon.
Vendémiaire (vangdemjär), fr.,
»vinmånad»; 1:a mån. i fr. republ.
tidräkn. (23/9—27/10).
vender, slav. folk sed. 6:e årh. i n.
och n.-ö. Tyskld, nu i Lausitz
(omkr. 120,000 mskor m. egna
seder o. språk).
Vendôme (vangdåm), fr. st. v. Loir,
9.300 inv. Slag 6/1 1871.
Vendôme (~), fr. släkt,
härstamm. från César de V., son till
Henr. IV och Gabrielle d’Estrées.
Hans sonson Louis Jos., f. 1654,
delt. i sp. successionskrig., d. 12.
Venedig, se Venezia.
vener, lat., blodådror, m. tunnare
väggar än artärerna försedda
blodkärl, s. föra det syrefattiga blodet
fr. kroppens olika delar t. hjärtat.
Förlångsammas blodet i v., l.
förslappas deras väggar, uppkomma
v.-svulster, hemorrojder m. m.
vener|ābel, lat., äre-, högvördig.
-ābile = det heligaste, hostian.
-ation, vördnad.
venērisk, lat., läk., lidande af ngn
könssjukdom.
venēter, kelt. folk i gamla n. Ital.,
eft. dem namn. Venezia.
Venēzia, ty. Venedig, prov. i n.
Italien v. Adriat. haf., 2,422 kv.km.,
411,441 inv. Hst. V. på 118 öar
i V.-viken af Adriat. haf. med
omr. 152,000 inv. Bef. hamn,
patriark, Marcuskyrk., dogernas
palats, 380 bryggor däribl. Rialto,
palats. Hist. V. grund. 452 af
veterna; d. 1:a aristokr. republ.
und. dogevälde 697, högsta
blomstr. på korstågens tid; kom 1797
t. Öster., 05 t. kon.-rik. Italien,
15 jämte Lombardiet åter till
Österr., 66 tillbaka t. Italien.
Venēzien, landsk. i n. Ital. vid
Adriat. haf., 23,464 kv.km., 3,2 mill.
inv.; bild. t. 1866 jämte Lombardiet
kon.-riket Lombard.-Venedig
m. hst. Venezia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
