Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ä
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vederbörliga former sluten, laglig
förbindelse. Dessa former ha under
en lång period varit uteslutande
kyrkliga, men från d. 1 jan. 1909
är civilt ä., som afslutas inför
magistratsperson (i stad) l.
kronofogde (på landet), under vissa
villkor valfritt f. medlemmar af sv.
statskyrkan. Enl. sv. lag får
mannen ej ingå ä. före fyllda 21 år
(lappar dock efter fyllda 17) o.
kvinnan ej före fyllda 17.
äktenskapsförord, mel. man o.
kvinna l. dennas giftoman före
äktenskaps ingående träffadt
skriftligt aftal ang. äganderättsförhållandet
(giftorätten i boet) inom
det blifvande äktenskapet.
Älfkarleby vattenfall, Dalälfvens
nedersta fall, 16,5 m.
Älfsborg, två fästn. vid Göta älf.
1) Gamla Ä. fr. 1300-talet, låg
vid nuv. Klippan, eröfr. af
danskarne 1563 o. 1612, slopad 1660.
— 2) Nya Ä., anlagd 1663 på
Kyrkogårdsholmen, angreps
förgäfves af Tordenskjold 1717 o. 19,
slopad 69; åter restaurerad o.
tagen i bruk för Gbgs fasta försvar;
Oskar II:s fort.
Älfsborgs län, omfattar södra del.
af V.-götland o. Dal, 12,729
kv.-km., 284,860 inv. (08). Sjöar.:
Mjörn o. Åsunden. Residensst.:
Vänersborg. Öfr. st.: Borås,
Alingsås, Ulricehamn (i V.-götl.),
Åmål (på Dal).
älfvor, nord. myt., naturandar med
mänskl. gestalt, men mindre, i
allm. vänliga. Jfr. alfer.
älg, Cervus alces L., af hjortsläktet,
i n. Europa o. N.-Amer., till 2,7
m. l., hornen kortskaftade,
handlikt utbredda. Köttet
välsmakande. Jakt på ä. i vårt land
tillåten und. 1—2 veckor af sept.
månad.
Älgarås, socken i Skarab. län med
kungsgården Ä. Sl. 1205.
ämābel, fr., älskvärd.
ändtarm, nedre delen af
groftarmen, öppnar sig i sätet. -s|fistel,
fistelgång vid ä., utgående därifrån
l. liggande i dess omedelbara
närhet. -s|kräfta, kräftsvulst, som
utgår fr. ä., utvecklar sig vanligen
långsamt, är mycket smärtsam,
leder alltid till död, om ej
operation i tid grundligt aflägsnat
densamma.
Ängelholm, st. i Krist. l. vid
Rönneån o. Skelderviken, 3,912 inv.
(08); från 16:e årh.
äpple, frukten af apeln, Pyrus
malus L. Bland ä.-sorter må
nämnas: renett, astrakan, pipping,
gylling o. s. v.
äpplesyra, C4H6O5 = 134, mycket
utbredd i växtriket, rikligast i
rönnbär o. äpplen. Färglösa, i
vatten lättlösl. kristaller.
är, fr. air, eg. »luft», hållning, min.
ärg, kolsyr. kopparoxid; bildas på
koppar i fuktig luft.
ärkebiskop, i kat. länder o.
Stor-Brit. bisk., under hkn de öfriga
bisk. lyda; i Sverige tit. på bisk.
i Uppsala, s. dock ej är förman
för de öfr. bisk. i landet. Ä. är
själfskrifven ordförande vid
kyrkomöte.
ärkehertig, sed. 1359 tit. på
österr. prinsar.
ärlsläktet, Motacilla L., af
tättingarnas ordning. Dit höra:
sädesärlan, M. alba L., o. gulärlan,
M. flava L. Flyttfåglar.
ärter, Pisum L., Papilionaceæ.
Vanliga ä., P. sativum L.,
åker-ä., P. arvense, L., stamväxt för
socker-ä., P. saccharatum m. fl.,
odlas såväl för hylsorna som för fröna.
ärtskockan, Cyrana Vaill.,
Compositæ. C. cardunculus L., från
Afrika, odlas, emedan den köttiga
fruktbottnen o. blomholkens
köttiga delar äro ätbara.
Ärö, dan. ö s. om Fyen, 92 kv.km.,
12,509 inv.
äsping, yngre hona af den vanl.
huggormen.
ässe, lat. esse, eg. att »vara».
Vara i sitt ässe, befinna sig väl
(möjl. af fr. à son aise).
ättika, blandn. af ättiksyra o.
vatten, erhålles gm torr destillation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
