Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Apatit ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Apatit
— 13 —
Armering
Apatit, 3 Cas (P0$)2 • CaF2, ett i
sex-sidiga prismor kristalliserande
kalciumfosfat med klor eller fluor;
råmaterial för framställning av
fosfor, thomasfosfat och andra
fosforsyregödningsämnen.
Aperiodisk är en rörelse, om en ur
jämviktsläget rubbad kropp
återvänder till utgångsläget utan att
utföra periodiska oscillationer.
Apertur, diametern hos den
(cirkulära) del av en spegel eller lins
som är öppen för infallande
ljusstrålar. Aperturen kan förändras
genom aperturbländare. Hos
kamera och mikroskop har termen
ofta speciell betydelse. Med
apertur betecknas stundom också
vinkeln mellan en lins’ huvudaxel och
den yttersta strålen, som går från
fokus till bländarens rand.
Aplanatisk, om linser, utan sfårisk
avvikning. Se denna uppslagsterm.
Apostilb, enhet för ljustäthet, se
d. o.
Approximativt är ett tal, som är
nästan riktigt. Motsatsen är exakt.
Aqua (latin, uttal. a’kva), vatten.
Ar, grundämnet argons atomtecken,
Ar, ytmått, 100 m2. Officiell
förkortning: a.
Arbete är produkten av vägen och
kraftens komposant i vägens
riktning (A = Fs); måttenhet kpm,
dyncm (erg) m. fl.
Arbetsförmåga (effekt), det per
tidsenhet, vanligen 1 sekund,
uträttade arbetet.
Arcus, matem., båge, även
beteckning för vinkel i bågmått.
Förkortat till arc användes termen
bl. a. i arcsinx = den vinkel i
bågmått, vars sinus är x. (1 radian är
en särskild benämning på
vinkelenheten i bågmått = den
centri-vinkel, vars båge är lika med
radien.)
Area, yta. (Med areal betecknar
man däremot vidder av större
storlek, åker- och skogsmarker,
landskap etc.)
Areometer, slutet graderat glasrör,
som flyter i vertikalt läge i en
vätska, högre ju större vätskans
specifika vikt är; graderingen
anger denna. Graderingen kan även
avse andra storheter
(undanträngd volym, sprit-, socker- eller
mjölkhalt etc.).
Argon, en av ädelgaserna,
atomnummer 18, atomtecken Ar,
atomvikt 39,944.
Argument, matem., ofta beteckning
för den oberoende variabeln vid
ett funktionssamband, stundom
också beteckning för vinkeln vid
polära koordinater.
Aritmetik, läran om talen. Stundom
räknas också den s. k. talteorien
till A.
Aritmetisk serie, följd av storheter,
där varje storhet fås av den
föregående genom tillägg av samma
konstant (differensen). Se f. ö.
Serier.
Aritmetiskt medium, medeltal,
medelvärde.
Arkimedes’ princip. (Arkimedes,
200-talet f. Kr.).
En kropp i en vätska förlorar
(skenbart) i tyngd lika mycket som
den undanträngda vätskan
(depla-cementet) väger.
Arkimedes’ spiral, spiral av typen
urfjäder; ekv.: r-av, där r är
radius vektor och v vinkeln i
po-larkoordinater, a en konstant.
Arkimediska skruven,
vattensnäckan, korkskruvformigt rör som
kan användas att ”skruva” upp
vatten exempelvis från en flod
till en åker.
Armatur, 1) utrustning, 2)
detsamma som ankare vid elektriska
maskiner, 3) lampor, isolatorer,
strömbrytare o. d. vid belysnings
-anläggningar.
Armering. Magneter skyddas mot
avmagnetisering, om polerna
förenas medelst mjuka järnstycken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Nov 21 00:16:01 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/uppsimfk/0013.html