Biserier — 19 — Blykammarprocessen len, samt omvänt proportionell mot kvadraten på avståndet: m -1 ■ l ■ sin v k = konstant------— Biserier, vissa spektralserier, se Huvudserie. Bissektris, en rät linje som delar en vinkel mitt itu. Bisulfit, surt sulfit, hydrosulfit, t. ex. NaHSOs. Bittermandelolja, flyktig olja, som användes i parfym- och likörindustrien samt på konditorier. Den har bitter smak och utpräglad bittermandellukt. Vanligen innehåller den en ringa procent blåsyra. Bittersalt, engelskt salt, magnesiumsulfat. Bitumen, halvflytande eller fasta kolväten, vilka förekomma inneslutna i bergarter och jordlager. B. kallas även den del av asfalt och tjära, som är löslig i kolsvav-la, dvs. huvudmängden av dessa ämnens organiska beståndsdelar. Bituminös, impregnerad med bitumen. Biuretreaktion, färgreaktion på äggviteämnen. Provet tillsättes NaOH och därefter droppvis CuSO«. Förekomst av äggvita ger violett färg. Blekning, avfärgning. Oxiderande blekmedel äro klorkalk, bleklut, vätesuperoxid, ozon m. fl. Pappersmassa blekes med klorkalk, halm och ylle ofta med svaveldioxid, vilket är reducerande. Blinda fläcken, ”mariotteska fläcken”, ett litet för ljus okänsligt område av näthinnan, där synnerven utgår. Blockkondensator, kondensator som består av ett flertal tunna metallplattor, isolerade från varandra och förenade så, att varannan skiva får samma slags laddning. Blockkondensatorn användes särskilt i radiotekniken för att släppa fram växelström men blockera likström. Blodlutsalt. 1) Gult, kaliumferro-cyanid, K4Fe(CN)e; trots cyan-halten är saltet icke giftigt; användes för framställning av färger, som råmaterial för rött B., inom sprängämnestekniken och analytiska kemien m. m. Med ferrisalter omsätter sig gult B. till färgämnet berlinerblått (se d. o.). 2) Rött, kaliumferricyanid, K3Fe(CN)a; uppkommer om gult B. oxideras genom elektrolys; användes för framställning av vissa färger, vid färgning och tygtryckning, på analytiska laboratorier och för framställning av blåkopiepapper. Med ferrosalter bildas det blå färgämnet turn-bullsblått. Blodstensmalm, gråsvart, kristalli-nisk järnmalm, Fe2O3, ger rött »streck»- Bly. Metalliskt grundämne, atomtecken Pb, atomnummer 82, atomvikt 207,21. Talrika föreningar. Blyackumulator, se Ackumulator. Blyerts, blandning av grafit och lera. Blyföreningar. Många sådana finnas, bl. a. olika slag av oxider (blyoxid, PbO, blyglete; blyper-oxid, PbO2 etc.), blyhydroxid, Pb(OH)2, nitrat, karbonat, sulfat, silikat etc. Blyglans, den viktigaste blymalmen, PbS, tillika en viktig silvermalm, enär blyglans är silverhaltig. Blyglete = PbO. Se Blyföreningar. Blykammarprocessen, metod för framställning av svavelsyra. Svaveldioxid, nitrösa gaser (NO2, NO, HNO3) och luft införas under vattendusch i blykammare. Reaktioner : SO2 + H2O — H2SO3; 2 H2SO3 + 2NO2 = 2 H0S04 + 2 NO ; 2 NO + O2 = 2NO2. SO2 + HNO3 = SO4 2HNOSÜ4 + H2O = 2H2SO4 + N2O3 2SO2 +N2O3+O2 + H2O=2HNOSO4