Böjningsfransar — 23 — Centrifugalkraft rätliniga fortskridningsriktningar. Vågorna »böjas» kring en kant vid passage genom en smal spalt etc., och interferensfenomen, särskilt framträdande i fråga om ljuset, kunna uppträda genom samverkan av två eller flera vågstråk med lika eller olika fastillstånd. På denna väg förklaras en mångfald särskilt optiska interferensfenomen, regnbågsfärger i tunna hinnor etc. Böjningsfransar, de skugglinjer som på grund av interferens uppstå vid ljusböjning i en spalt. C. Fys. 1. Coulomb ; 2. Celsiigrader; 3. ljushastigheten (c) i vakuum — 3 - 1010 cm/s; 4. Som musikterm den första tonen i den diatoniska skalan. Kem. Kols atomtecken. — Övrigt: romersk beteckning för 100; CC = 200. Ca, kalciums atomtecken (även förkortning av cirka (ungefär, omkring). cal = kalori. Calcium = kalcium. Cardanska formeln. Formel för en tredjegradsekvations generella lösning. Har fått sitt namn efter G. Cardano. Tartaglia torde dock vara formelns upphovsman. Carlsonit, sprängämne innehållande perklorat. Carnots cykel (eller cirkelprocess). Se Termodynamik. Cassiopeium, se Lutetium. Cc, stundom beteckning för cm3 (kubikcentimeter). Cd, kadmiums atomtecken. Ce, ceriums atomtecken. Cellofan, cellulosahydratfolium; tunn genomskinlig hinna. Användes till förpackningar m. m. Celluloid, med kamfer gelatinerad kollodiumbomull. Cellulosa (CøHioOs)», molekylarvikt okänd, kolhydrat av samma pro-centiska sammansättning som stärkelse, huvudbeståndsdel i växternas cellväggar. Celsiusskalan, 100-gradig temperaturskala med 0° och 100° som fundamentalpunkter (vattnets frys-och kokpunkt resp.). Cement. En blandning av finfördelad kalksten och lera brännes. Den brända massan males med en ringa mängd gips till ett fint mjöl. Blandas detta med vatten, stelnar det så småningom till en hård massa. Centi, förstavelse som anger en hundradel. Centigram (cg) = 0,01 gram. Centiliter (cl) = 0,01 liter. Centimeter (cm) = 0,01 meter, grundenhet för längd i cgs-systemet, se Måttsystem. Centrala strålar, opt., sådana som gå nära linsens (spegelns) huvudaxel, även om de icke äro parallella med denna. Centralkägelsnitt, hyper b el eller ellips. Dessa kurvor ha nämligen ett (ändligt) centrum, i motsats till parabeln, som saknar centrum (har ett oändligt avlägset centrum). Centralrörelse är en rörelse i en kurvbana, varvid kroppen momentant eller beständigt avviker mot krökningscentrum. Den accelererar mot krökningscentrum. Den mot detta centrum riktade kraften kallas centralkraft (cent-ripetalkraft). Centrering av linser, speglar etc. sker, då de olika apparaternas huvudaxlar bringas att sammanfalla. Centrifug, se Ultracentrifug- Centrifugalkraft, den tröghet, som centripetalkraften har att övervinna. Den är sålunda egentligen ingen kraft, men kan betraktas som en sådan, till storleken lika med centripetalkraften men riktad åt motsatt håll. Dess storlek