Direkt ied — 31 — Distansminut Direkt led = motsols eller positiv led, mot urvisaren. Disagio, skillnaden mellan nominella värdet och kursvärdet, om detta är lägre. Motsats : agio eller premie. Diskontinuerlig säges en funktion vara, om den beroende variabelns värde icke ständigt förändras kontinuerligt utan plötsligt gör ett hopp. Kurvan ter sig avbruten i diskontinuitetspunkterna. Ex. y=—. I denna funktion slår x y plötsligt över från — » till + oo , när x passerar nollvärdet. Diskonto, den ränta som avdrages vid diskontering (belåning) av en växel. Diskriminant, ett uttryck av vars värde man kan dra slutsatser angående en ekvations rötter. Dis-kriminanten till andragradsekva-tionen Ax2 + Bx + C = 0 är B2 — 4AC. D. är alltid bildad av ekvationens koefficienter. D. :s försvinnande utgör nödvändigt och tillräckligt villkor för lika rötter. Dispersa system, blandningar av kolloidal natur i motsats till äkta lösningar och gasblandningar, vilka äro molekylära. Det disper-gerade ämnet är löst i ett disper-sionsmedel. Åtta olika typer kunna tänkas : 1. fast i fast, t. ex. mjölkglas (tennoxid i glas). 2. » i flytande: suspension, t. ex. tusch. 3. » i gas, t. ex. kolrök. 4. flytande i fast, t. ex. våt lera. 5. » i flytande: emulsion, t. ex. mjölk. 6. » i gas, t. ex. dimma. 7. gas i fast, t. ex. aktivt kol. 8. » i flytande: skum, t. ex. vispgrädde. Kolloidlösningar (suspensioner och emulsioner) kallas soler. Om kolloiden stelnar och uppsuger lösningsmedlet, bildas en gel. Dispersion, 1) se föreg. 2) färgspridning, uppkommer i ytan av en ljusbrytande kropp och beror därpå, att strålar av olika våglängd brytas olika mycket. I ett glasprisma brytas de kortvågiga, violetta ljusstrålarna mest och de långvågiga, röda, minst, vilket kallas normal dispersion; vid ano-mal dispersion är förhållandet omvänt. Vid övergång från optiskt tunnare till optiskt tätare medium (t. ex. luft — vatten) brytes en stråle mot normalen, vid övergång från tätare till tunnare medium från normalen. Dissociation, 1) elektrolytisk, molekylernas uppdelning i joner i en lösning. Metalljoner och vätejoner ha positiv laddning. 2) termisk, spjälkning av ett ämnes molekyler i oelektriska delar vid temperaturstegring. Vid avkylning återförenas delarna. Dissociationen är alltså en jämviktsreaktion- Ex.: J2^2J; N2O^2NO2; H4NC1 HsN + HCl. Dissociationsgrad, det tal som anger hur stor del av alla molekyler som äro dissocierade. Dissociationskonstant, förhållandet mellan produkten av jonernas koncentrationer och de odissocie-rade molekylernas koncentration. För ättiksyra, CH3COOH, tecknas det sålunda: [CH3COO-] • [H+] [CH3COOH] “K Vid utspädning ökar själva dissociationen, men dissociationskon-stanten förblir densamma. Lagen gäller icke för starka elektroly-ter. (Klammern betyder koncentrationen av). Dissousgas, i aceton löst acetylen-gas. Distansminut, längden av en bågminut utefter en storcirkel på jorden = 1.852 m. Annan benämning nautisk mil eller sjömil.