Fotoelektrisk — 45 — Frekvens Fotoelektrisk effekt, elektrisk urladdning på grund av ljusbestrålning. Om en metallplatta med negativ potential utsättes för ljus, kan man iaktta urladdning: elektroner utstötas från metallytan; energi ha de tydligen fått av ljuset. Genom att uppmäta elektronernas hastighet finner man, att denna är oberoende av ljusets intensitet men växer med frekvensen. Detta förklaras av att ljusenergi överföres endast i kvantmässiga belopp: ljuset är en ström av fotoner. Alla metallatomer släppa icke sina elektroner med samma lätthet, jonisations-arbetet är olika för olika element, minst för alkalimetallerna, störst för de tyngsta elementen. (Joni-sering av luft med röntgen- eller /i-strålning kan också kallas fotoelektrisk effekt.) Fotometer, ljusmätare, apparat för bestämning av en ljuskällas skenbara eller verkliga ljusstyrka. Se Bunsens fotometer. Fotometri, ljusmätning, beräkning av ljusstyrka, ljusmängd, belysningsstyrka m. m. Se vidare Belysningslagen, Ljusflöde, Ljusstyrka och Lumen. Foton, ljuskvantum, oftast förkortat till ljuskvant. Vid elektronövergång från en yttre till en närmare atomkärnan belägen bana frigöres ett visst mått av energi i form av strålning, ett bestämt ljuskvantum. Ljuset får härigenom en korpuskulär karaktär; (fotonerna kunna kallas ljusatomer). En fotons energimängd är proportionell mot frekvensen och utgör E + h • v erg, där h = = 6,55-10—27 ergsekund är Plancks konstant, v är svängningstalet. Fotosfär, solens yttre, Ijusavgivan-de yta. Foucaults pendelförsök, ett berömt, av F. i Paris år 1851 utfört försök, varigenom jordens rotation kring sin axel påvisades. En fritt svängande pendels svängnings-plan vred sig nämligen i förhållande till jorden. Foucaults strömmar, se Virvelströmmar. Fourierserier, trigonometriska serier, där den allmänna (n :e) termen har formen an cosnx + bn sinar. F. spela en viktig roll inom den matematiska och fysikaliska analysen. Fraktioner ing, bruten destillering, varvid temperaturen ökas stegvis och destillaten, som erhållas vid olika temperatur, skiljas åt. Användes vid torrdestillation av stenkolstjära och bergolja. Varje särskilt destillat kallas en fraktion. Fraktionskolv, termometerförsedd kolv med lång hals och avled-ningsrör från denna. Francium (ekacesium), grundämne, atomtecken Fr, atomnummer 87. Franklins skiva, kondensator bestående av två isolerade metallskivor, av vilka den ena jordför-bindes och den andra laddas. Kapaciteten är proportionell mot de mot varandra vända ytorna och omvänt proportionell mot avståndet mellan dem. En dielektrisk skiva (t. ex. glas) mellan plattorna ökar ytterligare kapaciteten. Fraunhoferska linjer, absorptions-linjer i solspektrum, härrörande dels från solatmosfären, dels från jordatmosfären, telluriska linjer. Fraunhofer numrerade de tydligaste av linjerna med bokstäverna A, B, C etc. t. o. m. H, av vilka A och B äro telluriska (luftens syre). Frekvens, fys., i allmänhet detsamma som antalet periodiskt upprepade tilldragelser per tidsenhet, t. ex. svängningstal hos en svängningskälla, svängningtal för vågor, periodtal för växelström.