Kalorimetri — 69 — Karat Kalorimetri, läran om värmemängders mätning. Kalott, den buktiga ytan hos ett sfä-riskt segment; formel: A-2jtrh, där r är klotets radie och h segmentets höjd samt A ytan. Se Zon. Kamera, fotografiapparat; en hop-fällbar eller hopskjutbar sluten låda, i vars ena vägg objektivet eller objektivsystemet befinner sig, medan den motsatta väggen innehåller en ljuskänslig plåt eller film, på vilken en upp- och nedvänd bild erhålles. I hålkameran är objektivet utbytt mot ett litet runt hål. Kamfer, CiUHi«O, ett med terpener-na närbesläktat, kristalliniskt, flyktigt ämne, som bildar sega, vita massor med aromatisk lukt. Har viktig medicinsk och teknisk användning. Kanadabalsam, en sorts harts, vars brytningsindex nära ansluter sig till glasets; användes för hop-kittning av linser. Kanalstrålar, en ström av positivt laddade joner i ett urladdnings-rör; utgå från anoden, attraheras av katoden och gå vidare genom denna, om den är genomborrad med ett antal kanaler. Kanthak legering av Fe, Cr och Al samt något Co; är mycket värmebeständig. Kantvinkel, den vinkel som två sammanstötande ytor i en polyeder bilda med varandra. Kaolin, alldeles ren porslinslera, ett vattenhaltigt aluminiumsilikat. Kapacitans = kapacitet. Kapacitet, elektrisk, förmåga att upptaga eller avge elektricitet. 1) Konduktörer. Om man ger två olika stora konduktörer lika stora laddningar, blir potentialen (spänningen) högre hos den lilla, ty den rymmer inte lika mycket, den har mindre kapacitet. Denna mä-tes i farad (F). Är den tillförda elektricitetsmängden Q coulomb, konduktorns kapacitet C farad och den potential, som uppnås, E volt, fås Q = C-E. 1 farad = 106 mikrofarad (/zF) = 1012 pikofarad (pF). 2) Batterier. Ett batteri ger ström, så länge den kemiska processen fortgår. Ju starkare strömmen är, dess fortare förlöper denna process. Kapaciteten mätes i amperetimmar (strömstyrka x tid). Kapillaritet, »hårrörskraft», är ett ytspänningsfenomen hos vätskor, som äro i beröring med fasta kroppar, och beror på en samverkan mellan kohesionen, som verkar inåt mot vätskan, och adhc-sionen eller vidhäftningskraften mellan den fasta kroppen och vätskan. Är resultanten till de två krafterna riktad utåt från vätskan, väter denna (glas/vatten) ; är den riktad inåt mot vätskan, väter ej vätskan (glas/kvicksil-ver). I förra fallet stiger, i senare fallet sjunker en vätskepelare i ett kapillärrör (hårfint rör). Den buktiga vätskeytan (menisken) blir i förra fallet utåt konkav, i senare fallet utåt konvex. I ett glasrör med diametern 1 mm stiger vatten ca 3 cm; är diametern 0,1 mm, stiger det 3 dm etc. S tighöj den är omvänt proportionell mot diametern. Karakteristika, fys., för t. ex. ett elektronrör: den kurva som anger anodströmmens, respektive gallerströmmens styrka såsom funktion av gallerspänningen. Matem.: Karakteristika för en logaritm = logaritmens heltalsdel, som kan vara positiv eller negativ (eller noll). Är en logaritm t. ex. — 3,4711, skrives den som 0,5289 — 4, och man tar — 4 som karakteristika och ej — 3. Karat, 1) viktsenhet som användes vid vägning av ädelstenar: 1 karat = 200 mg; 2) guldhalt, 1 ka-1 rat =