Konduktor — 78 — Konkav lins tivet. Även i mikroskop användes kondensor för liknande syfte. I ångmaskinstekniken avses med kondensor den anordning, där av-loppsångan samlas, kondenseras och överföres i matarevatten, som åter pumpas in i ångpannan. Konduktor, isolerad elektrisk ledare, där statisk elektricitet kan samlas upp och till en tid förvaras. Konfokala äro de kägelsnitt som ha gemensamma brännpunkter. Konform avbildning. Matem.: en yta avbildas på en annan, så att punkterna omvänt entydigt svara mot varandra; infinitesimala yt-element på den ena ytan svara därtill mot med dessa likformiga element på den andra, men som helheter kunna de båda ytorna vara olikformiga, t. ex. jordytan och kartbilden. Kongruens. Matem. Två figurer äro kongruenta, om de kunna bringas (eller tänkas bragta) i sådant läge, att de fullständigt täcka varandra. Kongruensfall. Vid avgörandet av frågan om kongruens mellan tvenne trianglar behöver man ej undersöka överensstämmelsen mellan alla sex paren element (sido-par och vinkelpar) utan kan begränsa sig till användning av s. k. kongruensfall. I den euklidiska geometrien använder man fyra kongruensfall: l.Två trianglar äro kongruenta, om två par sidor och mellanliggande vinklar överensstämma. 2. K. föreligger, om sidorna äro parvis lika. 3. K. föreligger, om ett sidopar och två likbelägna vinkelpar överensstämma. 4. K. föreligger, om två likbelägna sidopar och ett likbeläget par av ej mellanliggande vinklar överensstämma, om därtill det andra paret av motstående vinklar är av samma slag, dvs. båda samtidigt spetsiga, räta eller trubbiga. Konisk sektion, se Kägelsnitt. Konjugataxel är den genom en hy-perbels medelpunkt vinkelrätt mot transversalaxeln dragna rätliniga axeln. Den utgör reell axel för nämnda hyperbels konjugathyper-bel. Konjugatdiametrar, två kägelsnitt-diametrar, av vilka var och en delar mitt itu de kordor, som äro parallella med den andra. Konjugathyperbel, hyperbel som har en annan hyperbels konjugataxel till transversalaxel och tvärt om. Asymptoterna äro desamma för konjugathyperbeln som för den reella hyperbeln, likaså fokalav-ståndet men i allmänhet ej axellängderna, parametrarna och ex-centriciteterna. Konjugatkvantiteter utgöra två uttryck, som endast skilja sig från varandra genom tecknet, t. ex. a + b och a—b. Specialfall: a är ett reellt tal, b ett imaginärt; eller : a rationellt, b irrationellt. Konjugatregeln. Matem. (a + b) ■ (a — b) = a2 — b2. Konjugerade punkter, sammanhörande punkter, två punkter på en lins eller spegels huvudaxel (eller på samma biaxel), så belägna att ett föremål i en av punkterna ger en bild i den andra. Konkav, buktig inåt (om yta). Konkavgitter, reflexionsgitter som består av en ritsad konkavspegel. Vid konkavgittret behövas inga linser, då spegeln ersätter både kollimatorns och kikarens lins. Ett plant reflexionsgitter däremot fordrar linser. Konkavkonvex lins, samlingslins, vars ena yta är konkav. Konkav lins, lins som är tunnast på mitten, spridningslins, negativ lins.