Konvex — 80 — Korpuskelteorien divergent. Även oändliga kedjebråk eller oändliga produkter kunna konvergera. Konvex, utåtbuktad (om yta). Konvexkonkav lins, spridningslins, vars ena yta är konvex. Konvex lins, lins som är tjockast på mitten, samlingslins, positiv lins. Konvexspegel, utåtbuktig, oftast sfärisk spegelyta. Samma lagar som för konkavspegel gälla, men f har negativt tecken. Koordinationstal, ett tal, som anger antalet radikaler, vilka bindas av centralatomen i en komplex förening. Koordinatsystem. En punkts läge på en yta kan bestämmas av två tal, koordinater. Speciellt kan en ort på jordytan bestämmas av latitud och longitud, en punkt i ett plan fixeras genom att ange dess rätvinkliga avstånd från två fasta, rätliniga axlar, x- och y-axeln, cartesianska eller rätvinkliga koordinater. En punkt i ett tredimensionellt rum kan bestämmas genom att ange dess avstånd från tre varandra skärande koordinat-plan, xy-planet, y^-planet och xz-planet. Planen skära varandra utefter x-, y- och 2-axeln. Axlarnas skärningspunkt kallas origo. Även andra koordinatsystem (polära, cylindriska) förekomma. Kopernikanska världssystemet. Enligt detta rör sig jorden ett varv kring sin axel från väster till öster under ett dygn samt dessutom liksom andra planeter i en årlig bana kring solen. Koppar, metalliskt grundämne, atomtecken Cu, atomnummer 29, atomvikt 63,57. Viktigaste föreningar : oxid (CuO), hydroxid (Cu(OH)2), sulfat (CuSO^jjkarbonat (CuCOs), klorid (CuCl2). Kopparföreningar. Är Cu-jonen en-värd, fås kupro-, är den tvåvärd fås kupriföreningar. Ex. på kup-roföreningar: kopparoxidul, Cu2O och kuprosulfid, Cu2S (kopparglans). Ex. på kupriföreningar: kopparoxid, CuO; kopparhyd-roxid, Cu(OH)2; kopparsulfat, CuSOi (kopparvitriol). Kopparkis. Viktig kopparmalm, CuFeS2 (bryts i Falun). Koppling, förening av element hos mekaniska system eller hos elektriska kretsar. Kopplingsgrad (kopplings koeffici- ent), ett matematiskt uttryck för fastheten hos den koppling varmed (vanligen elektriska) sväng-ningskretsar eller element av dylika förbindas med varandra. Korda, 1. matem., rät linje som förenar två punkter av en kurva eller en buktig yta; 2. i musiken, sträng på ett instrument, ton. Kordasatsen. Om två kordor i en cirkel (eller deras förlängningar) skära varandra, är produkten av den enas delar (segment) = produkten av den andras delar (segment). Gränsfall: om från en yttre punkt en tangent och en sekant dragas till en cirkel, är tangentens längd medelproportional till sekantens segment. (Kork)skruvregeln. Kring en rak, strömförande elektrisk ledare utbildas ett magnetiskt fält. I varje mot ledaren vinkelrätt plan teckna kraftlinjerna cirklar med centrum i ledaren. Det råder samma samband mellan strömriktningen och kraftlinjernas rotationsrikt-ning som mellan en högergängad skruvs inskjutningsriktning och vridningsriktning. Korollarium, följdsats till förut bevisad sats. Korpuskel, småpartikel (elektron, proton, deuton, heliumkärna etc.). Korpuskelteorien. Enligt denna kan ljusstrålningen förklaras som en ström av smådelar (partiklar, kor-puskler, fotoner). I motsättning till denna står vågrörelse- eller undulationsteorien.