Kraftlagen — 82 — Kristallsystem Kraftlagen, »Newtons 2 :a lag» eller accelerationslagen: En kraft som verkar på en given kropp är direkt proportionell mot kroppens massa och acceleration. I cgs-systemet: F -m- a (dyn; g; cm/s2). I MKS-systemet: F^0.m. (kp; kg; m/s2). Kraftlinjer: de kurvor utefter vilka kraften verkar i (magnetiska, elektriska etc.) fält. Kraftmaskin = motor, varje anordning, varur mekaniskt arbete kan erhållas. Kraftpar: två på samma kropp, åt motsatt håll verkande, parallella, lika stora krafter. Kraftpar ge ingen acceleration åt kroppen, endast en vridning eller rotation. Kraftparets moment är produkten av den ena kraften och vin-kelräta avståndet mellan krafternas riktningslinjer. Kraftparallellogrammen. Om två krafter äro anbragta i eller kunna fås att angripa i samma punkt, kan deras sammanlagda verkan på punkten (eller kroppen) åstadkommas av en tredje kraft (re-sultanten), vilken erhålles som diagonal i den parallellogram, som uppritas med de två ursprungliga krafterna (komposanterna) som närliggande sidor. Omvänt kan en enda kraft uppdelas i två kom-posanter i överensstämmelse med denna regel. Regeln kan generaliseras till ett godtyckligt antal krafter (komposanter), som verka i en punkt. Kreosot, benämning på vissa fenoler i trätjära ; antiseptisk användning. Kreosotolja eller tungolja, en mellan 280° och 320° övergående fraktion, som fås vid destillation av stenkolstjära. Användes bl. a. för konservering av trä. Kresol, oxitoluol, CH3 ■ C«H4 • OH, förekommer i 3 isomera former. En lösning av kresol i såplosning är det viktiga desinfektionsmedlet lysol. I handeln förekommer K. under det oegentliga namnet rå karbolsyra. Kristalldetektor, detektor för radiosignaler. Detektoregenskapen grundar sig på, att K. likriktar bärvågen och gör de signaler, som modulera densamma, hörbara i en hörtelefon eller, efter* förstärkning, i högtalare. K. består i regel av någon mineralkristall, t. ex. blyglans, mot vilken en fin metallspets vilar. Kristallelektricitet - Piezoelektrici-tet, se d. o. Kristallfysik behandlar röntgenkristallografi (eller läran om sambandet mellan röntgenstrålar och ämnens kristallformer) samt kristalloptik (läran om vissa kristallers dubbelbrytande verkan m. m.). Kristallglas, se Glas. Kristallisation, ett ämnes utskiljande ur en lösning eller smälta i fast, regelbunden form (kristallform). Kristallmottagare, radiomottagare med kristalldetektor. Kristallos, sackarinets Na-salt, sötningsmedel, ca 550 gånger så sött som rörsocker. Skrives även: krystallos. Kristallsystem. De olika efter sym-metri uppdelade klasserna av kristaller kallas kristallsystem. Systemen äro det kubiska (regelbundna, isometriska), som har tre vin-kelräta, lika stora axlar; det kvadratiska (tetragonala), som har likaså tre mot varandra vinkelräta axlar, varav två äro lika stora; det hexagonala systemet med tre i ett plan liggande, lika stora axlar, som bilda 60° vinkel med varandra samt en fjärde, vinkelrät mot de övriga; det rombiska med tre axlar, som äro mot varandra vinkelräta men