- Project Runeberg -  Uppslagsbok i matematik, fysik, kemi för elementarstadiet /
84

(1950) [MARC] Author: Gösta Nygren, Bengt Lindwall - Tema: Chemistry, Reference, Physics
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kronglas ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kronglas — 84 — Kundts rör Kronglas, natrium-kalk-glas, bryt-ningsexponent 1,51 å 1,61, alltefter sammansättningen. Kronglas användes ofta tillsammans med flintglas vid framställning av akroma-tiska linser och prismer. Kronologi, (läran om) tideräkningen. Kronometri, tidmätning. Kropp. Matem.-fys.: den del av rymden, som begränsas av en helt sluten yta. Med K. menas i fysiken också föremål i allmänhet, viss mängd materia. Krotonaldehyd, CH3- CH : CH- CHO, vätska, som häftigt angriper slemhinnorna och därför användes för denaturering av sprit (rödsprit). Krut, explosivt ämne; användes huvudsakligen som drivmedel för eldvapenprojektiler. Jfr Svartkrut. Kryofor, slutet glasrör med två utblåsta kulor; innehåller ringa mängd vatten; användes att åskådliggöra lagen om kalla väggen (se d. o.). Kryolit (issten), särskilt på Grönland förekommande mineral av sammansättningen NasAlFe (na-trium-hexafluoraluminat). Användes som lösningsmedel för aluminiumoxid vid elektrolytisk framställning av aluminium. Krypton, ädelgas, grundämne. Atomtecken Kr, atomnummer 36, atomvikt 83,7. Krystallos, natriumsalt av sackarin ; användes som sötningsmedel. Krökning. Två närbelägna normaler till en kurva skära varandra i en punkt P. Gränsläget för P, då de två normalernas skärningar med kurvan obegränsat närma sig varandra, kallas kr öknings centrum. Krökningscirkeln har P till centrum och går genom normalernas skärningar (i limes) med kurvan. Cirkelns radie kallas kröknings-radie och dess inverterade värde krökningen. Om i en viss punkt A av en krökt yta ett tangentplan lägges till ytan, har detta tangentplan oändligt många normalplan genom A. Varje normalplan skär den krökta ytan utefter en kurva, som enligt föregående har sitt kr öknings centrum och sin mot A svarande krökningsradie. Största och minsta värdet av kröknings-radierna kallas ytans principal-kr ökning sradier. Den totala yt-krökningen är produkten av prin-cipalkrökningarna. Även ett rum kan vara krökt; dess geodetiska linjer äro i så fall kurvor, medan de i det euklidiska rummet äro räta linjer. Kub, regelbunden hexaeder, begränsad av sex lika kvadrater. Totala ytan = 6 a2 och volymen = a3, om kanten är a. Kubikroten ur ett tal a är det tal, 3 vars kub är a. Tecknas a. Är a reellt och avses endast den reella s ______________________ roten, skriver man \/ a. Kundts rör, apparat för bestämning av ljudets hastighet i fasta kroppar och gaser. Den består av ett glasrör, öppet i ena änden och med en skjutbar kolv i den andra. Framför öppningen sättes luften i dallring av en longitudinellt vibrerande stav, fastklämd på mitten. Luften i röret försättes i en stående vågrörelse, när det med hjälp av kolven givits lämplig längd. Nodernas lägen iakttages lätt, om korksmulor e. d. strötts in. Ljudets hastighet i staven förhåller sig till hastigheten i luften som resp, våglängder. Ut-drives luften av., en annan gas, kan ljudhastigheten i denna bestämmas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 21 00:16:01 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppsimfk/0084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free