Kvartsglas — 86 — Kärnreaktion Kvartsglas har användning bl. a. inom optiken, enär det genomsläpper ett stort område av den ultravioletta strålningen. Det består av ren kvarts, SiOa. Kvartslampa, kvicksilverlampa, evakuerat gasurladdningsrör av kvartsglas. Den ena elektroden är Hg. Från den i röret uppkommande kvicksilverljusbågen utgår ett på ultraviolett strålning rikt ljus, som till största del genom-släppes av kvartsglasväggarna. kWh, kilowattimme. Kvicksilver, metalliskt grundämne; atomtecken Hg, atomnummer 80, atomvikt 200,61. Löser de flesta andra metaller (amalgam; dock ej järn)- Viktig och mångsidig användning i fysikaliska och kemiska apparater. Kvicksilverbarometer, en vanlig typ av vätskebarometer. Oftast består den av ett U-formigt böjt glasrör, slutet i den ena änden, öppet i den andra och fyllt med Hg. Den öppna skänkeln är betydligt kortare än den slutna. I den senare, som är vertikal och ca 1 m, står kvicksilvret till en viss nivå, som kan avläsas på en flyttbar, vertikalt monterad, vanligen i mm graderad skala. I den kortare skänkeln står kvicksilvret vid en annan nivå, som också kan läsas av på skalan; skalans nollpunkt inställes vid avläsning på den nedre Hg-nivån. Lodräta avståndet mellan de två Hg-ytorna är barometerståndet = det yttre lufttrycket, förutsatt att ingen luft eller annan gas (den obetydliga mängden kvicksilverånga försummas) finnes i »barometerkammaren». Normalt lufttryck eller normalt barometerstånd motsvarar 760 mm Hg-pelare; kallas även 1 atmosfär. Kvicksilverföreningar. De viktigaste äro kalomel, merkuroklorid, HgCl; kvicksilveroxid, HgO ; sublimat, kvicksilverklorid, HgCL; cinnober, kvicksilversulfid, HgS. Kvicksilverlampa, kvartslampa; se d. o. Kvicksilvertermometer, se Termometer. Kvint, fys., femte tonen i den diato-niska skalan; ofta avses med kvint även ett kvintintervall — Kväve, gasformigt grundämne. Atomtecken N; atomnummer 7; atomvikt 14,008. Huvudbeståndsdel i atmosfären. Viktig ingrediens i ett stort antal organiska föreningar. K. är ett synnerligen in-different element och förenar sig ej gärna med andra ämnen vid vanliga temperaturer. Kvävevätesyra, HN3, ytterst explosiv vätska; dess salter äro azider. Blyazid, Pb(Ns)2, användes som tändsats i knallhattar. Kägelsnitt, koniska sektioner. Ett kägelsnitt bildas, då en dubbel-konmantel (sträckande sig oändligt långt i vardera riktningen) skäres av ett plan. Om snittplanet bildar med könens axel en vinkel v, som är större än könens halva toppvinkel u, fås en ellips (eller cirkel} eller en punkt. Om v-u, fås en parabel eller en rät linje. Om v <Z u, fås en hyperbel eller två varandra skärande räta linjer. Den analytisk-geometriska motsvarigheten är en andragrads-ekvation med två obekanta, men varje dylik ekvation kan ej erhållas av ett kägelsnitt. Kärnfysik, den del av atomfysiken, som behandlar atomkärnornas struktur, sönderfall, uppbyggande m. m. Se proton, neutron, meson, radioaktivitet, uranklyvning. Kärnreaktion, den process, under vilken atomkärnans struktur ändras, så att den nedbrytes eller uppbygges.