- Project Runeberg -  Uppslagsbok i matematik, fysik, kemi för elementarstadiet /
109

(1950) [MARC] Author: Gösta Nygren, Bengt Lindwall - Tema: Chemistry, Reference, Physics
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Måttsystem ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Måttsystem — 109 — Måttsystem för enhetsdefinitionerna. Ex. Den kraft (F), som ger en viss massa (m) en viss acceleration (a), är direkt proportionell med m och a • . • F — cma, där c är proportio-nalitetsfaktorn. Väljes 1 g som massenhet, 1 cm som längdenhet och 1 sekund som tidsenhet blir hastighetsenheten 1 cm/s och acce-lerationscnheten 1 cm/s2. Kraftenheten kan då definieras som den, vilken ger 1 g acc. 1 cm/s2, varav fås c=l i ekvationen. Den så definierade kraftenheten kallas 1 dyn. Några av de vanligaste måttsystemen upptagas här. 1. Metersystemet. Se d. o. 2. M K S-systemet inom mekaniken och tekniken. Grundenheter : längdenheten meter (m), massenheten kilogram (kg), tidsenheten medelsolsekun-den (s). Härledda enheter: alla övriga. Ex.: hastighetsenheten meter per sekund (m/s); accelerationsenhe-ten meter per sekund per sekund (m/s2) ; kraftenheten = den kraft, som ger 1 kg en acceleration av 9,80665 m/s2 [den nyaste benämningen är kilopond (kp), och tusendelen av denna är 1 pond (p)] ; arbetsenheten är kilopond gånger meter = kpm ; effektenheten är 1 kpm per sekund = 1 1 hk = 1 kpm/s - 75 av 1 hästkraft -"75 ’ 3. cgs-systemet inom mekaniken och den fysikaliska vetenskapen. Grundenheter: för längd 1 cm, för massa 1 g, för tid 1 sekund. Härledda enheter: t. ex. för hastighet cm/s, för acceleration g-cm cm/s2, för kraft 1 dyn — ”A2 för energi (arbete) 1 dyncm = 1 g • cm2 erg =—; för effekt 1 erg/s = g - cm2 = o etc. s3 4. De elektrostatiska och elektromagnetiska cgs-enhetssystemen (e.s.e. resp, e.m.e.j. a) e.s.e. Utgångspunkten är Cou-lombs lag i elektrostatiken. Enheten för elmängd (laddning) är den elmängd som i vakuum påverkar en annan lika stor elmängd på avståndet 1 cm med kraften 1 dyn; enheten för strömstyrka är den ström som förefinnes, då genom varje tvärsnitt av ledaren per sekund 1 e.s.e.-laddning transporteras ; enheten för elektrisk spänning är den elektriska potentialdifferensen mellan två punkter på en ledare, som genomflytes av en konstant ström av 1 enhet, då den mellan dessa punkter frigjorda effekten är 1 erg per sekund. enheten för elektriskt motstånd är motståndet mellan två punkter på en ledare, om en konstant potentialdifferens av 1 enhet, som upp-rätthålles mellan dessa punkter, åstadkommer en ström i ledaren av 1 enhet, förutsatt att ledaren är fri från varje annan elektromotorisk kraft; etc. — b) e.m.e. Utgångspunkten är här Coulombs lag för magnetpolers verkan på varandra. Enhets polstyrka äger en magnetpol, som i vakuum påverkar en annan lika stark pol på avståndet 1 cm med en kraft av 1 dyn; enhetsströmstyrka är den ström, som, då den omflyter en magnetpol av styrkan 1 enhet i en cirkulär bana med radien 1 centimeter, påverkar magnetpolen med en kraft av 1 dyn för varje centimeter av periferien. Härav fås sedan enhe-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 21 00:16:01 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppsimfk/0109.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free